Första uppsättningen av utkast till ESRS: lika villkor för hållbarhetsinformation och finansiell information

ESRS, som krävs enligt Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och levereras av European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) till Europeiska kommissionen, föreskriver både innehåll och format för rapportering av hållbarhetsrelaterad information som är avsedd att tillgodose användarnas behov av högkvalitativ, jämförbar och relevant information om hållbarhetsfrågor.

För att lyfta hållbarhetsinformation till samma utgångsläge som finansiell information, specificerar ESRS att den information som rapporteras ska innehålla framåtblickande och retrospektiv information, samt kvalitativ och kvantitativ information. När så är lämpligt måste den information som rapporteras baseras på vetenskapliga bevis.

Vilka är de största utmaningarna för företagen?

ESRS innebär en omfattande förändring eftersom de skapar nya krävande transparenskrav avseende företagens engagemang inom hållbarhet, särskilt eftersom hållbarhetsrapporterna måste granskas. Till en början kommer bestyrkandeuppdrag med en begränsad grad av säkerhet att krävas för efterlevnad av ESRS, men enligt CSRD ska det ske en förflyttning till ett bestyrkande med en rimlig grad av säkerhet inom några år, alltså samma grad av säkerhet som revision. Enligt de krav som finns på hållbarhetsrapportering idag ska revisorn endast yttra sig över om en hållbarhetsrapport har upprättats eller inte, det har inte krävts någon granskning av sakinnehåll.

Som ett första steg bör företagen kontrollera om de omfattas av CSRD och när de måste publicera hållbarhetsinformationen enligt ESRS för första gången.

Utmaningarna med att implementera ESRS kommer att bero på dels om företaget redan omfattas av kraven i Non Financial Reporting Directive (NFRD), dels i vilken medlemsstat företaget är etablerat eftersom NFRD lämnade stor flexibilitet för medlemsstaternas införlivande i nationell lagstiftning. I samtliga fall kommer en förstagångstillämpning av den första uppsättningen att kräva en översyn av väsentlighetsanalysen med beaktande av hela värdekedjan. Därefter måste en grundlig analys utföras av de upplysningskrav som förtecknas i ESRS för att identifiera vilken väsentlig information som måste lämnas för att täcka väsentlig påverkan, risker och möjligheter som identifierats av företaget avseende hållbarhetsfrågor.

Vilka är de viktigaste funktionerna i ESRS?

Enligt ESRS ska hållbarhetsrelaterad information ses utifrån så kallad dubbel materialitet för hela spektrumet av ESG-ämnen (miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning), där företag måste rapportera både om hur deras verksamhet påverkar människor och miljö och hur olika hållbarhetsfrågor påverkar verksamhetens utveckling, resultat och ställning. Även om detta första utkast till ESRS omfattar all hållbarhetsinformation som sannolikt är väsentlig oavsett vilken eller vilka sektorer företagen är verksamma i, kommer dessa att kompletteras med sektorsspecifika standarder så småningom. Detta är ytterligare ett viktigt steg eftersom de flesta hållbarhetsrelaterade ämnen endast är relevanta när man antar en sektorsspecifik strategi. Därtill måste företagsspecifik information också tillhandahållas vid behov.

Rapporteringsstrukturen för ESRS är anpassad till rekommendationerna från Task Force On Climate-related Financial Disclosure (TCFD). ESRS omfattar därför styrning, strategi, möjligheter, riskhantering, mätvärden och målbilder.

I praktiken innehåller den första uppsättningen tolv förslag till sektorgenerella standarder – två generella standarder och tio ämnesspecifika standarder, varav fem om miljöfrågor, fyra om sociala frågor och en om styrning.

Vid utarbetandet av ESRS har EFRAG säkerställt att dess förslag överensstämmer med annan EU-lagstiftning, såsom disclosureförordningen (SFDR) när det gäller indikatorerna för ”negativa konsekvenser för hållbar utveckling” eller den information som krävs enligt tekniska tillsynsstandarder som utarbetats av Europeiska bankmyndigheten (EBA) när det gäller sektorgenerella upplysningar inom pelaren III – dvs. riktlinjer om upplysningskrav för riskhantering, riskexponeringar och kapitalkrav.

Hållbarhetsinformationen måste presenteras i ett tydligt identifierbart särskilt avsnitt i förvaltningsberättelsen. Den kommer att presenteras i ett digitalt format med hjälp av det europeiska enhetliga elektroniska rapporteringsformatet (ESEF) baserat på en XBRL-taxonomi som ännu inte har utarbetats.

Vad har förändrats jämfört med tidigare utkast?

Med tanke på den feedback som mottagits från intressenter på utkastet av standarden under året har EFRAG stramat upp sina förslag för att ta bort onödig komplexitet och begränsa upplysningskraven på sektorgenerell hållbarhetsinformation som är nödvändig för att uppnå målen i CSRD. I praktiken har antalet upplysningskrav minskat avsevärt, vilket totalt sett har lett till mindre detaljerad information. Kostnadsnyttoanalyser har också genomförts.

Dessutom har väsentlighetsmetoden förtydligats och förenklats, där viss specifik information kommer bli obligatorisk och inte endast omfattas som en del av väsentlighetsmetoden. Detta gäller särskilt ESRS 2 om generella upplysningar, ESRS E1 om klimatförändringar och hållbarhetsinformation som krävs enligt annan EU-lagstiftning, såsom upplysningskrav inom ramen för SFDR eller pelare III.

När det gäller due diligence föreslås i den första uppsättningen en starkare anpassning till internationella riktlinjer utan att motsätta sig innehållet i det framtida due diligence-direktivet (CSDDD), vars utkast publicerades i februari 2022.

Sist men inte minst, och i enlighet med kraven i CSRD, har denna första uppsättning anpassats ytterligare till internationella initiativ för att i största möjliga utsträckning främja integrationen med övriga globala standarder, särskilt det som framtagits av ISSB (International Sustainability Standards Board). IFRS S1 om generella krav och IFRS S2 om klimatrelaterade upplysningar förväntas offentliggöras i början av 2023. Utkastet till ESRS införlivar också i största möjliga utsträckning innehållet i GRI:s standarder (Global Reporting Initiative).

Nästa steg

Kommissionen kommer att anta denna första uppsättning senast den 30 juni 2023 genom delegerade akter (vilket innebär att inget införlivande i nationell lagstiftning behövs), som sedan kommer att följas av en granskningsperiod av Europaparlamentet och Rådet. Innan dess kommer Kommissionen att samråda med olika grupper, kommittéer och byråer, däribland Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA), för att säkerställa att ESRS tar hänsyn till medlemsstaternas synpunkter och att de är förenliga med relevant EU-politik och EU-lagstiftning. Som ett resultat kan ytterligare ändringar av standarderna komma att ske.

När den 30 juni 2023 har passerat kommer ESRS att kompletteras med sektorsspecifika standarder som kommer att vara obligatoriska för alla stora företag. Dessa kommer inledningsvis att omfatta tio sektorer, de återstående 31 sektorerna kommer att omfattas under de efterföljande två åren. Dessutom kommer standarder för börsnoterade små och medelstora företag, företag från länder utanför EU och frivillig vägledning för onoterade små och medelstora företag också att utfärdas.

När det gäller övergångsbestämmelser får ett företag som tillämpar ESRS för första gången skjuta upp rapporteringen av jämförande information med ett år. Dessutom har man beslutat om en infasningsstrategi för mindre mogna ämnen, särskilt med en treårig lättnad för information om värdekedjan och upplysningar om potentiella finansiella effekter av väsentliga miljörelaterade risker och möjligheter.

När vi blickar framåt kommer ESRS att ge ett robust underlag för rapportering av hållbarhetsinformation. Under tiden bör företagen förbereda sig så snart som möjligt för att uppfylla de nya kraven och se det som en strategisk möjlighet för hållbarhet och affärsresultat.

Ladda ner vårt ESRS-faktablad för mer ingående information om denna hållbarhetsförordning och dess effekter.

Artikel publicerad i Mazars nyhetsbrev Januari 2023.