Väsentligt inflytande över näringsverksamhet i Sverige medförde inte väsentlig anknytning

Skattskyldighet på grund av väsentlig anknytning regleras i 3 kap. 7 § inkomstskattelagen (IL). Vi har i ett tidigare blogginlägg berört frågan när en person anses vara obegränsat skattskyldig på grund av anknytning. 

Det ska alltid göras en samlad bedömning av samtliga anknytningsfaktorer, men en av omständigheterna som, enligt rättspraxis, anses väga tyngre vid en bedömning om väsentlig anknytning finns är huruvida en person har ett ekonomiskt engagemang genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger ett väsentligt inflytande över näringsverksamheten i Sverige. Av förarbeten framgår dock att rena kapitalplaceringar inte bör påverka bedömningen.  

I det aktuella fallet hade en svensk medborgare, A, ställt frågan huruvida han kunde anses ha väsentlig anknytning till Sverige enligt 3 kap. 7 § IL och därför vara obegränsat skattskyldig i Sverige.

A flyttade från Sverige 1976 och har sedan 1979 varit bosatt i Storbritannien. Efter sin utflytt har A förvärvat tre bostäder i Sverige, varav två är fritidshus och en är en bostadsrättslägenhet belägen i en svensk stad. Antalet övernattningar uppges uppgå till ca. 20 per år.

Därutöver äger A aktier i tre svenska bolag, X AB, Y AB och Z AB. A äger en tredjedel av aktierna i X AB, vars verksamhet uteslutande består av att förvalta ett större fastighetsbestånd. Aktierna har förvärvats genom gåva och arv under 2018 och 2021. Resterande två tredjedelar ägs av A:s syskon, varken A eller hans syskon är verksamma i Bolaget.

Ägarandelen i Y AB har sedan 2010 uppgått till 75 procent. Bolagets verksamhet består i att äga och driva verksamhet genom dotterbolag. Verksamheten bedrivs i sin helhet av minoritetsägaren och A:s innehav i Y AB utgör en passiv kapitalinvestering.

I Z AB uppgår ägarandelen till 25 procent. Resterande aktier ägs av A:s bror och aktierna har A erhållit genom gåva från sin far under 1994. Z AB har flera anställda och omsätter flera miljoner kronor per år. A ingår i Z AB:s styrelse, men har ingen aktiv roll i bolaget.

Skatterättsnämnden ansåg att innehavet i X AB skulle ses som en ren kapitalplacering och därför inte medföra att A ansågs ha väsentligt inflytande över näringsverksamheten i Sverige. Däremot ansåg nämnden att innehaven i Y AB och Z AB innebär att A har ett väsentligt inflytande över näringsverksamheten här.

En samlad bedömning av samtliga anknytningsfaktorer och andra omständigheter som är av betydelse för bedömningen, exempelvis utlandsvistelsens längd, måste alltid göras. 

I det aktuella fallet har A inte varit bosatt i Sverige sedan 1976 och med det i beaktning anser skatterättsnämnden att det ekonomiska engagemanget som innehavet i Y AB och Z AB medför, inte ensamt kan innebära en väsentlig anknytning för A. Att innehaven i de svenska bolagen erhållits långt efter det att A lämnat Sverige tillmäts också viss betydelse i bedömningen. Dock tillmäts övriga anknytningsfaktorer, till exempel fastighetsinnehavet, inte någon större betydelse i detta fall.

Skatterättsnämnden anser således att A inte ska anses ha en väsentlig anknytning till Sverige.

Av Skatterättsnämndens avgörande framgår att den tid som har förflutit sedan den skattskyldiges utflytt ska beaktas vid bedömning om väsentlig anknytning föreligger, vilket också framgår av tidigare rättspraxis. Emellertid finns det avgöranden från underinstanser där domstolen har ansett att väsentlig anknytning föreligger trots att den skattskyldige varit utflyttad från Sverige i över 40 år. Det ska dock noteras att det i sådana fall finns andra starka anknytningsfaktorer, som vid en samlad bedömning måste tillmätas stor betydelse.

Att avgöra huruvida väsentlig anknytning föreligger kan därför vara förenat med många svåra bedömningsfrågor. Om du funderar på att bosätta dig utomlands, eller redan är utomlandsbosatt och funderar på hur förhandsbeskedet kan påverka dig, är du välkommen att höra av dig till någon av Mazars skattejurister, så hjälper vi dig.

Elin Sjöling
Skattejurist

Åse Frennberg
Skattejurist