Stopplagstiftning – för att motverka handel med underskottsföretag
Bakgrunden i målet var att underskottsföretaget först sålt sin verksamhet genom en s.k. underprisöverlåtelse till ett dotterbolag. Därefter sålde underskottföretaget aktierna i dotterbolaget till sitt moderbolag. Aktieförsäljningen medförde att aktierna i dotterbolaget ersattes med en fordran på moderbolaget för underskottsföretaget. Därefter såldes underskottsföretaget till en extern köpare som fick det bestämmande inflytandet över bolaget.
HFD ansåg att den externa köparens utgift skulle räknas in förvärvspriset vid beräkningen av beloppsspärren, vilket innebar att underskotten överlevde ägarförändringen. I målet ansåg HFD inte att skatteflyktslagen vara tillämpligt, detta eftersom HFD inte fann något stöd för att det varit lagstiftarens intention att omfatta den typ av situation.
Mot bakgrund av utgången i fallet har regeringen ansett att regelverket är för snävt och innebär allt för stora möjligheter att kringgå beloppsspärren. Med hänsyn till detta lämnade regeringen en s.k. stopplagstiftning till riksdagen. Genom stopplagstiftningen införs en särskild begränsningsregel, vilket innebär att tidigare års underskott inte kan utnyttjas, om underskotten med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet till ägarförändringen. Tanken är att stopplagstiftningen ska motverka handel med underskottsföretag och att beloppsspärren kringgås.
Philip Ziser, Skattejurist, Mazars
Målet från den 3 juni 2021 visar att reglerna i 40 kap. IL inte går att uppfylla med dess nuvarande utformning, d.v.s., att förhindra handel med underskottsföretag. Regeringen har med anledningen av detta lämnat en stoppskrivelse till riksdagen med nya särskilda begränsningsregler, vars syfte är att ”täppa igen” luckorna för att motverka handel med underskottsföretag och att beloppsspärren kringgås. Regeringen anser att det är av vikt att de nya reglerna börjar gälla fr.o.m. den 11 juni 2021, eftersom de anser att handel med underskottsföretag kan komma att öka och att det således kan komma att medföra en stor risk för betydande skattebortfall.
Reglerna har skickats till remissinstanserna och sista dagen att lämna synpunkter är den 27 augusti 2021. Vi inväntar med spänning hur den nya utformningen av reglerna kommer att se ut och återkommer med en ny artikel så fort vi vet mera.
Har du frågor om det vi skrivit så är du välkommen att kontakta oss på Mazars
Jenny Stenesjö Wöhrman, Skattejurist, Mazars