Stämpelskatteutredningen har landat – Lantmäteriet föreslår nya regler för att minska kringgåenden av stämpelskatt

Bakgrund till behovet av en generell stämpelskatteplikt vid förvärv av fast egendom

Vid förvärv av fast egendom genom köp eller byte utgår stämpelskatt på det högsta av köpeskillingen eller fastighetens taxeringsvärde. Som huvudregel uppgår skattesatsen till 1,5 % för fysiska personer samt bostadsrättsföreningar och 4,25 % för juridiska personer. Det är idag möjligt att helt eller delvis kringgå reglerna om stämpelskatt genom att använda olika fastighetsbildningsåtgärder i samband med fastighetsöverlåtelser. Lantmäteriets rapport tar sikte på tre olika förfaranden – jordabalksförvärv med efterföljande fastighetsbildning, förvärv genom fastighetsreglering eller klyvning – som idag medger kringgåenden av stämpelskatteplikt, nedan sammanfattas rapporten förslag för varje av dessa.

Jordabalksförvärv med efterföljande fastighetsbildning

Enligt nuvarande bestämmelser är det möjligt för en fastighetsägare som genom köp eller byte förvärvar en fastighet i direkt anslutning till dennes egna fastighet att ansöka om fastighetsbildning. Genom att ansöka om fastighetsbildning istället för lagfart så utgår ingen stämpelskatt under nuvarande regler. Lantmäteriet föreslår i rapporten att en ny skattskyldighet införs för den här typen av förfaranden och föreslår att stämpelskatteskyldighet ska uppkomma när uppgift om fastighetsbildningen förs in i fastighetsregistret. Stämpelskatten beräknas med utgångspunkt i de handlingar som erhålles vid fastighetsbildningen.

Fastighetsförvärv genom fastighetsreglering

Fastighetsreglering är en förrättningsåtgärd Lantmäteriet kan använda för att överföra hela eller del av en fastighet till en annan fastighet, enligt nuvarande regler utgår ingen stämpelskatt vid fastighetsreglering. Om två fastighetsägare beslutar att genom fastighetsreglering överföra del av fastighet till den andras fastighet kan således stämpelskattereglerna kringgås. Lantmäteriet föreslår i rapporten att stämpelskatt ska tas ut på ett belopp som motsvarar den avstående fastighetens marknadsvärdeminskning till följd av överlåtelsen. Marknadsvärdesminskningen ska sökande uppvisa genom intyg från oberoende sakkunnig. Lantmäteriet föreslår även att en beloppsgräns ska införas så att stämpelskatt inte ska utgå i de fall det beskattningsbara värdet understiger en miljon kronor för fysiska personer och 350 000 kronor för juridiska personer.

Fastighetsförvärv genom klyvning

Genom en klyvningsförrättning kan en fastighet som ägs av flera personer delas upp i olika lotter genom att ursprungsfastigheten upphör. Klyvningar är inte stämpelskattepliktiga. Genom att avstå del av ägande i klyvningslotter kan en ägare erhålla en större andel i del av ursprungsfastigheten. Genom den här typen av förrättning i kombination med kreativ fördelning av lotter kan således delar av en fastighet byta ägare utan stämpelskattekonsekvenser. Lantmäteriet föreslår att skatteplikt införs på andelen av klyvningslotten som förvärvas genom klyvningen. Stämpelskatten ska utgå på klyvningslottens marknadsvärde, även här kommer intyg från sakkunnig behöva inhämtas. Samma beloppsbegränsning som för fastighetsregleringar föreslås införas.

Lantmäteriet anger i rapporten att införandet av stämpelskatt för jordabalksförvärv med fastighetsbildning kan ske tidigast om ett år. Vad avser införandet av stämpelskatt för fastighetsreglering och klyvning behöver ytterligare utredning företas innan en lagändring kan genomföras. Vi på Mazars kan konstatera att förslagen som presenterats är i linje med vad som kunnat förväntas med hänsyn till utredningens utformning. Lantmäteriförrättningar kan i många fall dra ut på tiden och det framgår inte klart i rapporten om ärenden som redan är under handläggning hos Lantmäteriet kommer att omfattas om reglerna skulle komma att ändras i närtid. Mazars kommer att fortsatt att bevaka utvecklingen kring förslagen och kommer att meddela förändringarna på vår blogg.

Lantmäteriets rapport hittar ni här.

Per Kristerson
Skattejurist

Magnus Wikström
Skattejurist

Jonatan Kanevad
Skattejurist