Skattemässig avdragsrätt för CSR-kostnader

Mycket resurser läggs på CSR men rättspraxis avseende avdragsrätten för kostnader kopplade till det är inte helt enkel att tillämpa. Att få avdrag för sina kostnader har en stor påverkan på företagens ekonomi och därmed även deras möjligheter att bidra till klimatomställningen. Enligt den allmänna avdragsrätten i inkomstskattelagen ska utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster dras av som kostnad. Rätten till avdrag för företags CSR-kostnader bedöms generellt utifrån den praxis rörande sponsring och reklam som har utvecklats inom svensk rätt. 

Så vad säger egentligen praxis? Inledningsvis kan konstateras att det ska finnas ett samband mellan verksamheten och CSR-kostnaderna. Kravet är relativt högt ställt och det är inte tillräckligt att till exempel åberopa att syftet med de nedlagda CSR-kostnaderna är att kompensera för att företagets produktion och försäljning av varor bidrar till en negativ miljöpåverkan. Avdrag har exempelvis nekats ett företag som gav bidrag till en stor städaktion mot nedskräpning. Däremot medgavs Falcon avdrag för sponsring av ”Projekt Pilgrimsfalk” som gick ut på att rädda pilgrimsfalken från utrotning. Eftersom pilgrimsfalken används som Falcons symbol och varumärke fanns det enligt dåvarande Regeringsrätten en sådan anknytning mellan bidraget och varumärket, att avdrag medgavs trots avsaknad av direkt motprestation. 

Frågan om motprestation är nästa steg i bedömningen. Det föreligger nämligen avdragsförbud för rena gåvor. Bedömningen av om det rör sig om en ren gåva grundas på om det finns en direkt eller indirekt motprestation. Motprestationen kan exempelvis vara marknadsföring eller exponering. I det ovan nämnda avgörandet avseende Falcon framhöll dåvarande Regeringsrätten att den omständigheten att sponsringen är ämnad att förbättra ett bolags goodwill och därigenom kan vara kommersiellt motiverat, inte i sig innebär att sponsringen förlorar sin karaktär av gåva. Mot bakgrund av det avgörandet nekades IKEA i ett senare fall avdragsrätt för bidrag till välgörenhetsorganisationerna Bris, Rädda Barnen och Unicef. 

Gällande klimatkompensation medgavs Arla i ett avgörande från 2018 avdrag för kostnader för att kompensera för koldioxidutsläpp i produktionen av bolagets ekologiska sortiment. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att det för företag kan finnas ett kommersiellt intresse att vidta åtgärder för att neutralisera utsläpp och kunna kommunicera detta vid marknadsföringen av sina produkter. Att stödja miljövårdande åtgärder kan således förväntas ha positiva effekter för företagets försäljning och vinst. Det är således för avdragsrätten avgörande att företaget kan visa på en ökad nytta, ökad kundkrets eller ökad försäljning till följd av kostnaderna. 

Som framgår av den praxis som belysts ovan kan det emellanåt vara svårt att få avdrag för kostnader kopplade till välgörenhet eller klimatkompensationer av olika slag. Det ställs höga krav på bolagets dokumentation för att bolaget ska kunna visa att det funnits en tydlig marknadsföringsstrategi, samt för att kunna mäta eventuella resultat av satsningen. Med hållbar utveckling och Agenda 2030 i åtanke är det önskvärt att företagen får avdragsrätt för CSR-kostnader – det är både företagsekonomiskt och i linje med ekonomisk hållbarhet. Dessutom innebär investeringar i CSR ett ansvarstagande för omvärlden och kommande generationer. 

Per Kristerson
Skattejurist, Malmö 

Louise Tensetti
Skattejurist, Malmö

Artikel publicerad i Mazars nyhetsbrev november 2022.