Positivt besked från HFD avseende tolkning av utomståenderegeln
I ett av våra tidigare blogginlägg skrev vi om det förhandsbesked som Skatterättsnämnden lämnade i somras i fråga om utomståenderegelns tillämpningsområde (59-21/D). Frågan som nämnden tog ställning till avsåg huruvida reglerna om samma och likartad verksamhet kunde vara tillämpliga på en situation där passiva investerare tillskjutit medel till verksamhetsbolaget via nyemission. Nämnden fann att reglerna kunde anses tillämpliga och att utomståenderegeln inte kunde aktualiseras för den sökande. Förhandsbeskedet överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen, vilken nu har ändrat Skatterättsnämndens förhandsbesked och avkunnat dom i ärendet till fördel för den sökande. Utgången i domen är positiv för Sveriges företagare och välkomnas särskilt eftersom den sätter punkt för den ovisshet som kretsat kring utomståenderegeln senaste månaderna.
Bakgrund till reglerna
Reglerna om beskattning av fysiska personers utdelning och kapitalvinster brukar benämns fåmansföretagarreglerna eller 3:12-reglerna. De något tekniskt komplicerade reglerna har kommit till för att minska möjligheterna till inkomstomvandling av högbeskattad tjänsteinkomst till lågbeskattad kapitalinkomst. Fåmansföretagarreglerna tar sikte på fysiska personer som arbetar aktivt direkt eller indirekt i de företag som personen äger aktier i. Andelar i ett fåmansföretag kan antingen vara okvalificerade eller kvalificerade. För andelar som är kvalificerade gäller en specifik ordning för beskattning av utdelning och kapitalvinster. Vilken den effektiva skattesatsen blir varierar från fall till fall och kan uppgå till mellan 20 och 53 procent. För andelar som är okvalificerade är beskattningen på utdelning och kapitalvinster 25 procent rakt av. En mer detaljerad beskrivning av reglerna framgår i vårt blogginlägg rörande avgörandet i Skatterättsnämnden.
Undantag enligt utomståenderegeln
Bland bestämmelserna i fåmansföretagarreglerna framgår ett undantag från kvalificering, om utomstående ägare i betydande omfattning direkt eller indirekt äger del i företaget där aktieägaren är verksam, regeln brukar omnämnas som ”utomståenderegeln”. För att en utomstående ska anses äga del i ett företag i betydande omfattning ska ägandet uppgå till minst 30 procent av andelarna i företaget. I det fall utomståenderegeln är tillämplig anses andelarna vara okvalificerade vilket medför att utdelningar och kapitalvinster beskattas till en skattesats om 25 procent. I praktiken innebär regeln att företagsägare vars bolag har ett omfattande passivt ägande i form av investerare kan komma i en skattemässigt förmånlig position.
Omständigheterna i målet
Omständigheterna i förhandsbeskedet gällde A som arbetar och är aktiv i fåmansbolaget X AB. A har erbjudits att förvärva en mindre aktiepost i X AB av bolagets majoritetsägare. X AB ägs till mer än 70 procent av bolaget Y AB. Aktierna i Y AB utgör kvalificerade andelar för ägarna, men ingen av dessa aktieägare är eller har varit aktiva i X AB.
Y AB äger följaktligen mer än 30 procent av kapitalet i X AB. Kapitalet har investerats genom nyemission, vilket innebär att det därigenom tillförts kapital från Y AB till X AB. Frågan är om tillskjutandet av upparbetade vinstmedel från Y AB till X AB får till följd att företagen får anses bedriva samma eller likartad verksamhet.
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Skatterättsnämnden lämnade i somras besked om att delägarna i Y AB bedrev samma eller likartad verksamhet som den i X AB och därmed inte skulle anses som utomstående i förhållande till A, vilket medförde att utomståenderegeln inte var tillämplig för A.
Högsta förvaltningsdomstolen ändrar Skatterättsnämndens förhandsbesked genom att tillämpa en tolkning av regeln som är mer i linje med det bakomliggande syftet med bestämmelsen om utomståenderegeln. Domstolen konstaterar att kapitalet som tillförts X AB genom nyemission förvisso har generats i Y AB:s fåmansföretagsverksamhet, däremot anser domstolen att det inte föreligger någon risk att vinstmedlen som förts över via nyemissionen omvandlas från arbetsinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster. Domstolen finner därmed att delägarna i Y AB är att anses som utomstående i förhållande till A och att dennes aktier i X AB därmed kommer att omfattas av utomståenderegeln.
Sedan förhandsbesked avkunnades i somras har det rått stor osäkerhet kring tillämpligheten av utomståenderegeln. Skatterättsnämndens snäva tolkning av utomståenderegeln har tvingat många företagare att revidera planer om att ta in utomstående investerare samtidigt som de företagare vars befintliga ägarstrukturer har påmint om de i förhandsbeskedet har befunnit sig i ett slags limbo intill dess att Högsta förvaltningsdomstolen prövat frågan. Vidare har Skatterättsnämndens beslut i frågan kritiserats med hänsyn till att den stränga tolkningen av begreppet samma eller likartad verksamhet skulle ställa allt för höga krav på insyn i den utomstående delägarens ägarstruktur och verksamhet. Högsta förvaltningsdomstolen har i sitt beslut tagit hänsyn till reglernas bakomliggande syfte vilket vi ställer oss mycket positiva till. Beskedet om domstolens beslut i frågan togs tacksamt emot av oss på Mazars och vi är glada för de entreprenörer och familjeföretag som berörts av den ovisshet som förhandsbeskedet medfört. Vi kan konstatera att utomståenderegeln återigen går att tillämpa på ett förutsägbart sätt.
Om ni har några ytterligare funderingar kring domen eller tolkningen av utomståenderegeln är ni välkomna att kontakta oss.
Artikeln publicerad i Mazars nyhetsbrev februari 2023
Vill du veta mer?