Ny momslag träder i kraft den 1 juli 2023

Regeringen lämnade tidigare i år ett förslag till ny momslag (NML), genom propositionen ”Ny mervärdesskattelag” (prop. 2022/23:46).  Riksdagen har nu, den 20 april 2023, antagit förslaget.

NML träder i kraft den 1 juli 2023 och ska vara enklare att förstå och att tillämpa än den nuvarande momslagen. Dessutom införs några materiella ändringar i den nya lagen. 

Struktur

NML inleds med en innehållsförteckning och delas in i 24 kapitel som följer momsdirektivets indelning i avdelningar.

Genom att strukturen i NML följer strukturen i det EU-rättsliga momsdirektivet ska det bli enklare att hitta en bestämmelses motsvarighet i direktivet och vice versa. Dessutom förs bestämmelserna i lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för tjänster, och vissa bestämmelser i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, in i NML.

Språk och begrepp

Språket i NML blir modernare och enklare än språket i den nuvarande momslagen.

För att texten bättre ska stämma överens med momsdirektivet byts vissa begrepp ut. Exempelvis tas begreppen ”skattskyldig” och ”omsättning” bort och byts ut mot begreppen ”beskattningsbar person” och ”leverans av varor/tillhandahållande av tjänster mot ersättning”.

Materiella ändringar

Även om det materiella innehållet i princip ska vara detsamma som i den nuvarande momslagen, så innehåller NML även några materiella ändringar:

-          Det särskilda faktureringskrav, som idag gäller vid förskottsbetalning för momsfria varuleveranser till annat EU-land, slopas, så att faktura bara behöver ställas ut för själva varuleveransen.

-          En ny bestämmelse införs, som anger vad som krävs för att styrka avdragsrätten vid import (bl.a.  innehav av ett importdokument som uppger företaget som mottagare eller importör)

-          I lagtexten anges att ingående moms ska delas upp inte bara vid inköp för blandad momspliktig/momsfri verksamhet, utan även vid inköp för blandad ekonomisk/icke-ekonomisk verksamhet. Regeringen anser att det redan är så enligt nuvarande lagstiftning medan flera av remissinstanserna har bedömt att detta innebär en materiell ändring i gällande rätt.

-          Det s.k. konkurrensrekvisitet, i undantaget från momsplikt för vissa tjänster som tillhandahålls inom grupper av föreningar/organisationer m.fl., formuleras om så att det anpassas efter EU-rätten. Undantaget föreslås gälla om det ”inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen” till skillnad från idag, då de tjänster som förvärvas inte ”normalt” får tillhandahållas av företag utanför gruppen för att undantaget ska vara tillämpligt.

-          Omsättningen i företag med liten årsomsättning (högst 80 000 kr) ska beräknas baserat på värdet av momspliktiga transaktioner exkl. moms, och inte - som nu - baserat på beskattningsunderlaget. Detta får betydelse för bl.a. företag som tillämpar vinstmarginalbeskattning (VMB). Enligt nuvarande regler räknas nämligen bara vinstmarginalen in i årsomsättningen för dessa företag.

Kommentar

Den svenska momslagen har länge kritiserats för att vara omodern, oöverskådlig och svår att tillämpa. En uppdatering av lagen är välkommen och efterlängtad. Flera materiella ändringar är dock på gång och vi kan inte låta bli att undra om det inte skulle ha varit läge att införa några av de mer omfattande förändringarna direkt när en ny momslag ändå införs. Bl.a. pågår en utredning vad gäller nya regler om frivillig skattskyldighet, av denna utredning finns dock inget spår i Regeringens proposition. Så sent som den 26 januari i år lämnade Finansdepartementet en promemoria (Fi2022/00434) med förslag om att jämkningsreglerna vid vissa fastighetsöverlåtelser ska ändras fr.o.m. den 1 januari 2024 för att bättre stämma överens med EU-rätten.

Har du frågor om den nya momslagen? Tveka inte att höra av dig till vår momsgrupp!

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/ny-mervardesskattelag_HA0346

Artikeln publicerad i Mazars nyhetsbrev april/maj 2023