Momshantering för filialstrukturer – ytterligare klargörande om konsekvenserna av momsgrupp

Målet tog sin början i ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden där en bankfilial ville få veta om det faktum att dess huvudetablering ingår i en momsgrupp i Danmark gör att momsgruppen ska ses som en självständig beskattningsbar person i förhållande till filialen när huvudetableringen tillhandahåller tjänster och allokerar kostnaderna till filialen.

Generellt anses tillhandahållanden mellan ett företags etableringsställen i olika länder inte ske mellan självständiga beskattningsbara personer, vilket betyder att det inte uppstår skattskyldighet för moms när tjänster tillhandahålls och kostnader allokeras mellan etableringarna. I rättspraxis framgår sedan tidigare att om en filial till ett utländskt företag har trätt in i en svensk momsgrupp ska denna etablering anses ha skilts av från huvudetableringen, varvid transaktionen sker mellan två självständiga beskattningsbara personer (jfr EU-domstolens avgörande i mål C-7/13, Skandia America). Frågan är av stor vikt för finansiella verksamheter som i regel har begränsad avdragsrätt för ingående moms.

I det nu prövade förhandsbeskedsärendet var omständigheterna i korthet följande. Danske Bank A/S har sin huvudetablering i Danmark och denna är medlem i en dansk momsgrupp. Bankens svenska filial ingår emellertid inte i någon momsgrupp. I sin nordiska verksamhet använder banken en IT-plattform som till stora delar är gemensam för samtliga etableringar. För filialens användande av plattformen i den svenska verksamheten kommer huvudetableringen att allokera kostnader till filialen. Genom sin ansökan till Skatterättsnämnden ville filialen få klarhet i om det faktum att banken ingår i en dansk momsgrupp medför att denna ska ses som en egen beskattningsbar person i förhållande till filialen i Sverige, vilket i så fall skulle innebära att filialen i egenskap av köpare måste redovisa moms för tjänsterna.

Skatterättsnämnden meddelade följande. Bildandet av en momsgrupp får till följd att gruppmedlemmarna upphör att ses som olika beskattningsbara personer och istället betraktas som en enda beskattningsbar person i momshänseende. Samtidigt som varje gruppmedlem behåller sin egen rättsliga form får bildandet av gruppen företräde framför de rättsliga former som finns i exempelvis inom civil- och bolagsrätten. Dock gäller detta enbart mervärdesskatterättsliga ändamål. Till följd av att den danska huvudetableringen ingår i en dansk momsgrupp, i enlighet med dansk rätt, har den lösgjort sig från den svenska etableringen på ett sätt som gör att transaktionerna mellan huvudetableringen i Danmark och filialen inte kan anses ske inom samma beskattningsbara person. Den verksamhet som bedrivs av huvudetableringen ska därmed anses bedriven av momsgruppen och de tjänster huvudetableringen utför ska anses tillhandahållas av momsgruppen. En svensk etablering som inte ingår i gruppen får enligt Skatterättsnämndens mening därmed ses som en separat beskattningsbar person.

Skatterättsnämndens förhandsbesked överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen som valde att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen.

EU-domstolen slår nu fast att artiklarna 9.1 och 11 i momsdirektivet ska tolkas på så sätt att ett bolags huvudetablering, vilken är belägen i en medlemsstat och ingår i en momsgrupp som bildats med stöd av artikel 11 i direktivet, och bolagets filial i en annan medlemsstat, utgör skilda beskattningsbara personer ur ett momsperspektiv när huvudetableringen tillhandahåller filialen tjänster och allokerar kostnaderna för dessa till filialen.

Anton Almquist, skattejurist Mazars

Genom förhandsavgörandet bekräftar EU-domstolen att den tidigare fastställda tolkningsprincipen gäller även i den omvända situationen, d.v.s. när huvudetableringen är den som trätt in i en momsgrupp i stället för filialen. Utfallet är enligt vår mening inte särskilt förvånande och många verksamheter har säkerligen redan gjort nödvändiga anpassningar till följd av EU-domstolens uttalanden i Skandia-målet. Vi har svårt att se att Högsta förvaltningsdomstolen ska kunna komma till någon annan slutsats när det nationella målet slutligen avgörs i detta förhandsbeskedsärende.

Filialstrukturer skapar ofta skattemässiga utmaningar och dylika verksamhetsutövare bör vara vaksamma på sin momshantering, vilket inte minst gäller när filialstrukturer kombineras med momsgrupper i Sverige eller utomlands. Vi ser emellanåt att företag ställer ut momsbelagda fakturor mellan sina olika etableringar, vilket ofta är direkt felaktigt och kan medföra risk för sanktioner för den som yrkar avdrag för sådana belopp. I andra fall är man inte medveten om att omsättning faktiskt föreligger och att moms ska redovisas. Här kan den skattskyldige istället påföras skattetillägg på grund av oredovisad utgående skatt.

Vid osäkerhet i dessa frågor, hör gärna av er för en diskussion.

Johan Östholm, skattejurist och momsspecialist Mazars

Länk till domen:
https://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=&docid=238746&pageIndex=0&doclang=SV&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=177041