En komplett internprissättningsdokumentation är inte tillräckligt

I det givna fallet beslutade Skatteverket att för beskattningsåren 2011-2016 höja det svenska bolagets (”bolaget”) inkomst av näringsverksamhet, att inte medge fullt avdrag för inrullat underskott och att påföra skattetillägg om 40 procent på grund av att transaktioner med ett norskt koncernbolag ansågs felprissatta.  

Bolaget som bildades 2010 sysslar med butiksförsäljning av hem- och inredningsdetaljer på den svenska marknaden där 90 procent av alla varuinköp görs från det norska koncernbolaget, ett bolag vars affärsverksamhet är liknande fast på den norska marknaden. Det norska koncernbolaget har även varuförsäljning till en extern franchisetagare i Norge, varför bolaget ansåg att priserna för varuinköp kan jämföras med de för franchisetagaren. Denna prissättningsmetod kallas marknadsprismetoden och är den som bolaget redogjort för i sin internprissättningsdokumentation. I yrkandet i Förvaltningsrätten förklarar bolaget förlusterna under de givna åren med höga fasta kostnader för personal, butiker och lager samt att konkurrensen på den svenska marknaden var hård. Vidare påvisar bolaget att man har agerat en självständig risktagare sedan etableringen, varför det är orimligt att bolaget ska vara vinstgivande från start. I Kammarrätten grundar sig bolagets yrkanden på att man är en fullriskdistributör vilket innebär att både expansionsrisk och finansiella risker antas och kontrolleras. Dessutom ser man inte hur en leverantör, likt det norska koncernbolaget, skulle kunna befria bolaget fullständigt från affärsrisk då en sådan situation inte skulle kunna uppstå mellan oberoende näringsidkare. 

Skatteverket menar i sitt beslut att marknadsprismetoden inte kan användas för de givna transaktionerna då skillnaderna mellan bolaget och franchiseföretaget var för stora. I Skatteverkets beräkningar för prissättning har man istället använt sig av en prissättningsmetod som jämför nettomarginalen, där kvoten är vinstindikatorn mellan rörelseresultat och omsättning. Denna indikator görs dels för transaktionerna mellan bolaget och det norska koncernbolaget, dels för transaktioner mellan oberoende parter och det norska bolaget. Skatteverket hittade 17 företag vars transaktioner var jämförbara och därmed kunde agera de oberoende parterna. När det kommer till risktagandet menar Skatteverket att bolaget inte alls tagit de risker som är förknippade med en nyetablering inom verksamheten. I Skatteverkets yrkande framställs bl a att om bolaget var en självständig risktagare, skulle det ta 25 år att samla vinster som täcker de uppkomna förlusterna, vilket inte anses en rimlig planering. 

I Kammarrätten lägger bolaget till en grund i sitt yrkande som bygger på att det fanns felaktiga uppgifter i bolagets internprisdokumentation och även i en mötesanteckning som Skatteverket upprättat under ett möte 2015. Felaktigheterna byggde på att viktiga beslut om verksamheten faktiskt tagits av det svenska bolaget och inte det norska koncernbolaget samt att bolagets funktion i koncernen har förändrats under åren som Skatteverkets beslut omfattar. Kammarrätten anser dock att dessa invändningar mot tidigare givna uppgifter har inkommit försent och att det inte finns någon rimlig förklaring till varför uppgifterna var felaktiga. 

Kammarrätten liksom Förvaltningsrätten anser att bolagets beräkningar har lett till ett sådant uppgivet värde som avviker signifikant från det riktiga värdet att det anses vara en felaktig sakuppgift. Detta beslut grundar sig i bedömningen av bolagets underordnade roll i intressegemenskapen. Däremot har handläggningen av ärendet tagit oskäligt lång tid, vilket gör att bolaget befrias med 50 procent från fullt skattetillägg.  

Artikel av: Nina Berglund, skattekonsult Mazars Stockholm.

Ovan visar att det är ytterst viktigt för multinationella bolag att ha en väl genomarbetad transfer pricing dokumentation på plats. Mazars Transfer Pricing-team är internationellt förankrat och kan hjälpa er utforma denna, vi kan även hjälpa er föra process i frågor med Skatteverket då det, vid en fråga kring er Transfer Pricing dokumentation, är viktigt hur processen förs från dag ett. 

Jenny Stenesjö Wöhrman, skattejurist Stockholm.

Artikel publicerad i Mazars nyhetsbrev Mars/April 2020.

Tillbaka till Innehållsförteckningen