Jämförelsevärdet i fråga om beräkning av stämpelskatt ska utgöras av taxeringsvärdet och inte av marknadsvärdet
Stämpelskatten ska vid fastighetsköp beräknas på det högsta av köpeskillingen eller taxeringsvärdet för året närmast före det år då ansökan om lagfart beviljas. Det förekommer att det saknas ett gällande taxeringsvärde på en fastighet. I sådana fall ska köpeskillingen jämföras med ett tänkt taxeringsvärde och inte med marknadsvärdet enligt Högsta domstolens dom den 19 mars 2021.
Taxeringsvärde saknas på en fastighet i fall det är en specialfastighet eller om fastigheten nyligen har bildats. Det finns också fall när förändring skett på fastigheten, såsom genom avstyckning, då taxeringsvärdet från föregående år inte längre kan anses vara representativt för fastigheten i fråga.
Det har sedan länge rått delade meningar kring vad som ska avses med “jämförelsevärde” enligt 9 § 2 st i Stämpelskattelagen (Lag 1984:404 om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter). Inskrivningsmyndigheten har ofta vid sin handläggning hävdat att jämförelsevärdet avser marknadsvärdet och således krävt intyg avseende marknadsvärde vid bestämmande av stämpelskatten.
Den 19 mars 2021 meddelade Högsta domstolen (HD) dom i mål nr Ö 6547-19 och fastslog att det jämförelsevärde som ska användas i fall då ett taxeringsvärde saknas är ett tänkt taxeringsvärde som räknas fram enligt grunderna som gäller för åsättande av taxeringsvärde enligt fastighetstaxeringslagen.
HD konstaterar att det ligger nära till hands att använda ett jämförelsevärde i taxeringsvärdesnivå med tanke på att jämförelsen enligt huvudregeln görs mellan köpeskillingen och just taxeringsvärdet. Domstolen konstaterar vidare att en tillämpning av marknadsvärdet som jämförelsevärde skulle medföra en omotiverad olikhet av behandlingen till de normalfall som regleras enligt huvudregeln.
Magnus Wikström, skattejurist Mazars
HD:s dom klarlägger en fråga som är av väsentlig betydelse för fastighetsbranschen. Det har under flera år förekommit tvister med Inskrivningsmyndigheten där fastighetsägare menat att de tvingats betala för hög stämpelskatt. Med denna dom öppnas nu möjligheter upp till att överklaga tidigare beslut och följaktligen ges möjlighet till delvis återbetalning av vad som tidigare erlagts i stämpelskatt. Ett beslut om stämpelskatt kan överklagas inom tre år för dagen för beslutet.
Det kan även noteras att utgången i målet i många situationer kan antas påverka strukturer vid indirekt överlåtelse av fastighet (alternativt del av fastighet).
Har du frågor om stämpelskatt och önskar hjälp med att utreda möjligheter till eventuell omprövning av tidigare betald stämpelskatt alternativt hjälp med själva omprövningen är du välkommen att kontakta oss.
Michael Asplund, skattejurist Mazars
HD:s dom https://www.domstol.se/globalassets/filer/domstol/hogstadomstolen/avgoranden/2021/o-6547-19.pdf
Kontakta oss