Nya utredningar – Förenklade regler för fåmansföretag och exitbeskattning

Sedan mer än trettio år har Sverige ett dualt skattesystem. Med detta menas att förvärvsinkomster som lön beskattas med en progressiv skatt på upp till 55 % och att kapitalinkomster beskattas med en platt skatt på nominellt 30 %. På förvärvsinkomster utgår dessutom socialavgifter, medan utdelningsinkomster i ett tidigare led belastas med bolagsskatt. 

De så kallade fåmansföretagsreglerna – ofta benämnda 3:12-reglerna – syftar till att motverka att vad som rätteligen är arbetsinkomster omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster. Systemet utgår från att ägaren varje år beräknar ett s.k. gränsbelopp som används vid beskattningen av utdelning och kapitalvinst på aktierna. Utdelningar och kapitalvinster inom gränsbeloppet kapitalbeskattas, medan överskjutande belopp träffas av den progressiva beskattningen. 

Man kan i sammanhanget konstatera att medan lönebeskattningen över vissa inkomstnivåer i huvudsak är oförändrad sedan 90-talets början, har både utdelningsbeskattningen – från 30 % till 20 % – och bolagsskatten sänkts sedan dess. För att motverka att reglerna används för en inte avsedd omvandling av förvärvsinkomster till kapitalinkomster, har reglerna genom åren blivit alltmer komplicerade. 

Regeringen har nu aviserat att den ger en kommitté i uppdrag att lämna förslag med syftet att förenkla fåmansföretagsreglerna. Kommittén ska bl.a. 

• Analysera hur 3:12-regelrna kan förenklas 
• Överväga justerade skattesatser på utdelning och kapitalvinst 

• Lämna förslag på lagändringar 
• Utreda balansen mellan att stimulera entreprenörskap och att förhindra inkomstomvandling 
• Analysera effekterna av de löneunderlagsregler som infördes 2014 och som innebar att 50 % de kontanta lönerna i ett företag får läggas till gränsbeloppet för kapitalbeskattning. 

Uppdraget redovisas senast den 30 november 2023. 

Ny utredning om exitbeskattning 

Utflyttningar och skatt har fått ökat fokus under senare år. T.ex. har utflyttning till Portugal diskuterats i olika sammanhang. 

Utredningens utgångspunkt är att vinster som upparbetats när en person är skattskyldig i ett land också kan beskattas av det landet. 

För att skydda svenska beskattningsanspråk har Sverige sedan mycket lång tid tillämpat den s.k. tioårsregeln. Tioårsregeln reglerar Sveriges rätt att beskatta aktieförsäljningar efter en utflyttning. Denna beskattningsrätt kan dock begränsas i dubbelbeskattningsavtal som ingåtts med andra länder. Det finns därmed en risk att tioårsregeln inte är tillämplig i vissa fall vilket kan innebära skattebortfall. 

Redan 2007 genomförde Skatteverket en studie av utflyttningar som var skattedrivna. Syftet med utflyttningarna i dessa fall – menade Skatteverket – var att den enskilde skulle kunna sälja aktier skattefritt eller skatteförmånligt. Vinsterna i bolagen hade upparbetats genom verksamhet i Sverige. Enligt Skatteverket hade den skattedrivna utflyttningen dessutom en tendens att öka. 

Studien ledde till en promemoria med ett förslag till regler för att motverka skatteplanering i samband med utflyttning, s.k. exitbeskattning. Promemorian skickades ut på remiss av finansdepartementet i slutet av 2017. Efter omfattande kritik drog emellertid regeringen tillbaka förslaget under våren 2018. 

Nu har regeringen återkommit i frågan och meddelade att den ger en särskild utredare i uppdrag att utarbeta ett nytt förslag. Förslaget syftar till en effektiv kapitalbeskattning av fysiska personer som flyttar från Sverige. Dessa personer ska kunna beskattas för vinster som upparbetats i Sverige. 

Utredningsförslaget kan i huvudsak sägas bestå av tre delar. Utredaren ska 

• Överväga om tioårsregeln bör ersättas eller kompletteras för att säkerställa Sveriges beskattningsanspråk. 
• Utreda hur ett system kan utformas för en effektiv kapitalbeskattning av personer som flyttar från Sverige eller upphör att vara obegränsat skattskyldiga i Sverige. 
• Lämna ett förslag på utformningen av ett lagförslag. 

Uppdraget redovisas senast den 15 februari 2024.

Vad gäller förslaget om förenklade regler för fåmansföretag kan konstateras att det i en tidigare utredning från 2016 föreslogs bl.a. att skattesatsen inom gränsbeloppet skulle höjas från 20 % till 25 %. Under 2017 backade regeringen helt från förslaget efter hård kritik. Intressant är att man sedan dess har sänkt bolagsskattesatsen i två omgångar från 22 % till 21,4 % och sedan till 20,6 %. Före 2013 var bolagsskattesatsen 26,3 %, och när reglerna om 20 % utdelningsbeskattning infördes 2006 var den 28 %. Oavsett vad man tycker om en eventuell skattehöjning, om vi tänker oss att förslaget mynnar ut i en justerad utdelningsskattesats från 20 % till 25 % i enlighet med den tidigare utredningens förslag, skulle den effektiva skattesatsen på utdelning för fåmansföretagaren fortfarande vara lägre än när bolagsskattesatsen var 28 %; totalt 42,4 % vid en bolagsskatt på 28 % och en utdelningsbeskattning på 20 % (år 2006) respektive totalt 40,45 % vid en bolagsskatt på 20,6 % och en utdelningsbeskattning på 25 %. 

Frågan om exit-beskattning får betraktas som en nyhet för svenskt vidkommande och är en effekt av en alltmer internationaliserad värld. Olika länder försöker också locka till sig företag, spetskompetens och kapital genom förmånliga skattevillkor, vilket leder till konkurrens mellan länder på skatteområdet. I många länder har exit-beskattning tillämpats under lång tid. Som ett närliggande exempel kan nämnas Danmark. 

Per Kristerson
Skattejurist, Malmö 

Louise Tensetti 
Skattejurist, Malmö