Beskattning av kryptotillgångar
Det kan inte ha undgått någon att antalet kryptotillgångar och sätten att använda dessa på har ökat markant senaste tiden. Kryptovalutor är inte längre något nytt fenomen, men rättsläget är alltjämt oklart och många har ställt sig frågande till den skattemässiga hanteringen av nu vanligt förekommande transaktioner så som exempelvis staking och likviditetspooler. I ett nytt ställningstagande tydliggör Skatteverket sin syn på bland annat utlåning, överföringar till likviditetspooler i utbyte mot tokens och pantsättning av kryptotillgångar.
Utlåning av kryptotillgångar, som ger låntagaren rätt att själv sälja eller använda tillgången, där långivaren har en fordran att senare återfå samma mängd av kryptotillgången ska enligt Skatteverkets ställningstagande behandlas som en försäljning för långivaren. Försäljningsintäkten hos långivaren motsvarar värdet av fordran, dvs marknadsvärdet av den kryptotillgång som lånats ut. När utlånaren får tillbaka sina kryptotillgångar anses fordran avyttrad för ett pris motsvarande värdet av det hen får tillbaka, dvs marknadsvärdet på kryptotillgångarna. Fordringens nominella belopp utgör då anskaffningsvärdet.
Transaktionen medför således två kapitalvinstberäkningar, samt eventuell ränta, att redovisa i deklarationen.
En annan typ av utlåning är överföringar av kryptotillgångar till s.k. likviditetspooler, från vilka andra personer kan byta och låna tillgångar. I gengäld får utlånaren en token (ett slags fordran) som medför rätten att få tillbaka en viss andel av tillgångarna i likviditetspoolen. Processen är automatiserad genom smarta kontrakt. Likt ovanstående stycke anser Skatteverket att överföringen ska ses som en avyttring och att token ska ses som en fordran som anses avyttrad när utlånaren begär att den löses in mot dennes andelar av kryptotillgångarna i poolen.
Transaktionen medför således två kapitalvinstberäkningar att redovisa i deklarationen. Den ena uppkommer vid överföringen till likviditetspoolen och den andra uppkommer vid inlösen av token.
Slutligen anför Skatteverket att överföring av kryptotillgångar inte ska anses utgöra avyttring om överföringen endast avser förvaring och mottagaren inte fritt får låna ut, byta eller på annat sätt förfoga över tillgången.
Agnes Sylvan, Skattejurist
Innehållet i ställningstagandet är föga förvånande med hänsyn till Skatteverkets tidigare ståndpunkt i fråga om överföringar av kryptotillgångar och kan snarare ses som en bekräftelse än en nyhet.
En intressant del i Skatteverkets ställningstagande är dock att man tillåter att olika kryptovalutor läggs samman vid beräkningen av kapitalvinsten och måste således inte redovisas var och en för sig så som vid en ren avyttring.
Viktigt att tänka på för den som engagerar sig i likviditetspooler och annan typ av utlåning med kryptovalutor är att beskattning ska ske oavsett om överlåtaren de facto har fått några pengar i handen eller inte. Ovanstående transaktioner medför ingen faktisk ökning av den skattskyldiges kontanta förmögenhet men likväl ska överföringarna beskattas.
Troligtvis kommer vi att få se fler ställningstaganden inom kort som behandlar transaktioner med kryptotillgångar, då detta ställningstagande är långt ifrån uttömmande.
Har du några frågor om hur dina transaktioner med kryptotillgångar ska hanteras eller behöver hjälp inför årets slut, kontakta gärna Mazars skattejurister.
Michael Asplund, skattejurist
Vill du veta mer?