Begränsad möjlighet för Skatteverket att omvärdera transaktioner i efterhand

Målet handlade om försäljning av entreprenadtjänster och mark som tillhandahölls från bolag inom samma koncern till bostadsrättsföreningar som saknade avdragsrätt för moms. Försäljningarna var uppdelade på så vis att ett bolag sålde marken, som utgör en försäljning undantagen från moms, och ett bolag sålde momspliktiga entreprenadtjänster.

Eftersom bolagen ingick i en koncern så ansåg Skatteverket att bolagen kunde manipulera prissättningen till sin fördel. Skatteverket hävdade att det fanns ett incitament för bolagen att höja priset på den momsfria marken och sänka priset på de momspliktiga entreprenadtjänsterna. På detta vis fick bolagen betalt för det sammanlagda värdet av båda försäljningarna men slapp en allt för hög momsbelastning. 

Skatteverket instämde att det sammanlagda priset för båda försäljningarna var korrekt men att det var orimligt att marken hade kunnat bli så mycket dyrare sedan inköp och att entreprenaden hade sålts till ett för lågt pris.

Skatteverket omvärderade underlaget för den momspliktiga entreprenaden och höjde bolagets moms att betala till ett belopp som i deras mening motsvarade marknadsvärdet. Skatteverket frångick därmed huvudregeln att moms ska betalas på den ersättning en säljare erhåller för en vara eller tjänst och tillämpade istället en särskild regel som innebär att momsen beräknas på marknadsvärdet vid försäljningen.

Enligt ML definieras marknadsvärdet som det belopp en köpare i en fri marknad hade fått betala till en oberoende säljare för ett jämförbart inköp. Om en jämförbar vara eller tjänst inte kan fastställas så beräknas marknadsvärdet till ett belopp som inte är lägre de kostnader säljaren har haft för varan eller tjänsten.  

Skatteverket hävdade att eftersom entreprenadtjänsterna var så komplicerade så gick det inte att hitta några jämförbara tjänster på marknaden och att en bredare tolkning av ML måste tillåtas i dessa fall eftersom det annars skulle bli omöjligt att beskatta. Skatteverket ansåg att det var lättare att räkna ut marknadsvärdet på marken och att detta sedan kunde räknas av från det sammanlagda priset på båda transaktionerna. Det återstående beloppet ansåg Skatteverket utgjorde marknadsvärdet av de momspliktiga tjänsterna.

Bolaget hävdade att Skatteverkets metod saknade lagligt stöd i ML där det tydligt framgår att en jämförbar vara eller tjänst måste kunna fastställas. Bolaget överklagade Skatteverkets beslut vilket avslogs av förvaltningsrätten. Kammarrätten biföll överklagandet och beslutade att beskattningsunderlaget skulle bestå av det belopp som köparen betalat, eftersom Skatteverket inte hade visat vad en jämförbar tjänst borde kosta. Kammarrättens dom överklagades till HFD.

HFD biföll bolagets överklagan och klargjorde att det tydligt framgår i ML hur marknadsvärdet ska beräknas när Skatteverket använder sig av omvärderingsreglerna. Detta innebär att en jämförbar vara eller tjänst måste kunna fastställas och att Skatteverket inte kan förenkla sitt arbete genom att påstå att en jämförbar vara eller tjänst är omöjlig att hitta.

Kristoffer Forsberg, skattejurist Mazars

Domen är välkommen och viktig inte minst för bolag inom bostads och entreprenadbranschen som ofta är föremål för Skatteverkets utredningar. Skatteverket har ofta valt att ta sina beslut till domstol trots att verket där haft varierad framgång.

HFD är tydlig med att den modell som Skatteverket tillämpar vid omvärdering av transaktioner i efterhand inte är förenlig med gällande rätt. Skatteverket har i otaliga fall omvärderat entreprenadtjänster enligt denna modell vilket har skapat en stor osäkerhet i branschen och har orsakat ett stort antal utdragna revisioner och kostsamma domstolsprocesser. Domen är även viktig från ett rättssäkerhetsperspektiv då den visar att Skatteverket inte kan förenkla sitt arbete genom att avvika från lagstiftning.

Det tydliga avgörandet kan även ge viss vägledning för bolag inom andra branscher eftersom Skatteverket ofta använder sig av omvärderingsregler vid andra transaktioner inom koncerner.

Har du frågor om det vi skrivit så är du välkommen att kontakta oss på Mazars!

Klara Horndahl, skattejurist Mazars

Avgörande: HFD 2058—2059-20