BEFIT – Underlättar EU:s regler för företag med gränsöverskridande verksamhet?

Förslaget i korthet

Förslaget innebär att införa gemensamma regler för hur skattebasen i internationella koncerner inom EU ska beräknas. Det är EU-kommissionens uppfattning att ett gemensamt regelsystem kommer att förenkla beräkningen för omfattande koncerner eftersom de inte längre kommer behöva fastställa beskattningsunderlaget enligt respektive medlemsländers nationella lagstiftningar.

Enligt förslaget ska reglerna om BEFIT träda i kraft den 1 juli 2028.

Hur skattebasen ska fastställas

Beräkningen för hur skattebasen fastställs har sin utgångspunkt i det redovisade nettoresultatet. Samtliga enheter i koncernen ska tillämpa samma redovisningsstandard vilken ska vara internationellt godkänd. Vissa justeringar ska göras av nettoresultatet för att bestämma ett skattemässigt resultat. En konsolidering av samtliga enheters skattemässiga resultat i koncernen resulterar i att skattebasen är framtagen. Slutligen allokeras skattebasen ut på koncernenheterna med hjälp av en allokeringsnyckel framtagen utifrån genomsnittet av enheternas skattemässiga resultat de föregående tre åren.

Beräkningen medför att en förlustutjämning sker mellan företagen. Vidare kommer separat källskatt inte att påföras vid ränte- och royaltybetalningar inom koncernen.

Vilka företag omfattas om reglerna?

Det är de större koncernerna som kommer omfattas av BEFIT vilket resulterar i 124 moderföretag och ca 12 000 koncernenheter i Sverige inkluderande olika företagsformer och fasta driftställen.

Enligt förslaget ska reglerna om gemensamma beräkningssätt vara obligatoriskt för nationella och multinationella koncerner i EU som tillämpar konsoliderad redovisning och uppfyller kravet på minst 750 miljoner euro i konsoliderade intäkter. Reglerna tillämpas på toppmoderföretaget och enheter som direkt eller indirekt ägs till 75 procent. Koncernföretag som inte uppfyller kriterierna kan välja att frivilligt tillämpa BEFIT-reglerna, vilket kan gynna koncerner med gränsöverskridande verksamhet.

Rapporteringsskyldighet

I direktivet kan utläsas att ett företag i koncernen, oftast toppmoderföretaget, ansvarar för att lämna in en deklaration omfattande alla enheter till skattemyndigheten i landet det befinner sig. Denna delas i sin tur med samtliga skattemyndigheter där koncernen befinner sig. De ”vanliga” bolagsdeklarationerna ska fortsatt lämnas in av samtliga enheter där de redovisar sin del av resultatet för vilket justeringar görs i enlighet med nationell lagstiftning.

Det faktum att EU introducerar regelverk som gör det lättare för bolag att bedriva sin verksamhet borde ses som ett välkommet inslag som medlemsländerna uppskattar. Det kan dock ifrågasättas om förslaget, i dess nuvarande utformning, faktiskt kommer uppfylla sitt syfte eller om reglerna enbart kommer att innebära ytterligare en sak för bolag att ta hänsyn till om de vill bedriva verksamhet utanför Sveriges gränser?

BEFIT-regelverket kommer omfatta samma målgrupp som Pelare 2-regelverket. Medan Pelare 2 anses vara ett komplext regelverk som ställer stora krav på koncerner, kan förhoppningsvis BEFIT tolkas något enklare. Systemet kräver bland annat inte lika många justeringar av redovisat nettoresultat.

Mazars fortsätter att följa utvecklingen av arbetet med BEFIT samt de andra förslag som står på EU:s agenda. Om ni har frågor eller funderingar om BEFIT eller de andra förslagen som syftar till att ändra den internationella beskattningen är ni varmt välkomna att kontakt oss.

Artikeln publicerad i Mazars nyhetsbrev december 2023