6 procent moms på tillträde till klätterbanor

Bakgrunden i förhandsbeskedsärendet var följande. Ett bolag avsåg att tillhandahålla möjligheten för besökare att genomföra s.k. klätterbanor i en klätterpark. Klätterbanorna skulle vara placerade flera meter över marken och vara fästa genom rep, vajrar och broar mellan träd. Besökaren skulle röra sig framåt i en bana genom att klara av flera hinder, bestående i bl.a. tunnlar, klätterväggar, nät och gång på rep eller stockar med begränsat stöd. Klätterparken skulle vara indelad i banor av olika svårighetsgrad. Vissa specifika banor skulle vara anpassade för barn. Före klättringen måste utövarna genomgå en kortare utbildning för att få information om säkerhet samt om hur de skulle ta sig igenom klätterbanorna. Under själva klättringen skulle instruktören vägleda klättrarna genom banans olika hinder. Många av hindren skulle innebära att besökarna måste klättra upplåt, greppa fästanordningar, balansera på rep, hoppa mellan olika fasta punkter och hänga i rep eller träredskap för att ta sig fram.

Bolaget begärde förhandsbesked hos Skatterättsnämnden (SRN) för att få veta om tillträdet till klätterbanorna skulle beskattas med en reducerad momssats på 6 procent eller om beskattning istället skulle ske enligt standardmomssatsen 25 procent.

SRN ansåg efter en samlad bedömning att bolagets tillhandahållande av klätterbanor utgjorde idrottslig verksamhet och därmed skulle beskattas enligt en momssats på 6 procent. SRN gjorde en genomgång av svensk och EU-rättslig lagstiftning och rättspraxis och konstaterade att det huvudsakliga syftet med den reducerade momssatsen för idrottslig verksamhet är att främja utövandet av sportaktiviteter och göra dessa mer tillgängliga för enskilda. Den reducerade momssatsen gäller för tillhandahållanden som syftar till att använda anläggningar avsedda för att bedriva idrottslig eller fysisk träning, och själva användningen i detta syfte. Verksamheten måste innehålla ett fysiskt moment som inte är försumbart. En gränsdragning mellan idrottstjänst och rent nöje och rekreation ska göras utifrån genomsnittskonsumentens uppfattning och vid denna bedömning ska särskilt utformningen av den aktuella anläggningen beaktas. Av betydelse är om anläggningen lämpar sig för idrottslig träning eller om den tvärtom är inrättad på ett sådant sätt att den väsentligen lämpar sig för lek. Eftersom bolagets tillhandahållande av klätterbanor främst karaktäriserades av att besökarna skulle få möjlighet att utöva fysisk träning eller andra fysiska aktiviteter utgjorde tillträdet till klätterbanorna idrottslig verksamhet.

Om en tjänst, som innebär att någon ges möjlighet att utöva idrottslig verksamhet, tillhandahålls av staten, en kommun eller en allmännyttig ideell förening är tjänsten momsfri. Om en sådan tjänst istället tillhandahålls av någon annan än staten är tjänsten momspliktig och ska beskattas med en skattesats på 6 procent. Om tjänsten inte uppfyller kraven för att vara idrottslig verksamhet ska den istället beskattas med en momssats om 25 procent.  

Begreppet idrottslig verksamhet kan orsaka gränsdragningsproblem eftersom momslagen inte innehåller någon heltäckande definition av detta begrepp. Enligt praxis omfattar begreppet idrottslig träning i allmänhet, utan krav på att aktiviteten ska utövas på en bestämd nivå, t.ex. på professionell nivå, eller att den ska utövas på ett bestämt sätt eller i syfte att delta i idrottstävlingar. Gränsdragningsproblemen berör främst skiljelinjen mellan vad som är sport och idrott respektive vad som är rekreation, nöje och förströelse. Avgörande för bedömningen är om det huvudsakliga syftet med aktiviteten är att utöva sport eller idrott. En helhetsbedömning måste göras i varje enskilt fall och det är den genomsnittlige utövarens syfte med aktiviteten som ska beaktas och inte den enskilda utövarens syfte. Att en aktivitet är fysiskt krävande innebär inte i sig att det är en idrottslig verksamhet. Dock anger Skatteverket i ställningstagandet Idrottslig verksamhet (2016-11-01, dnr: 131 409836-16/111) att verksamheter som ingår i något av Riksidrottsförbundets medlemsförbund kan presumeras vara idrottslig verksamhet.

Skillnaden mellan vad som utgör idrottslig verksamhet respektive nöje och förströelse kan vara hårfin. HFD har exempelvis i ett mål ansett att tillträde till en multisportanläggning för barn och ungdomar upp till 15 år främst syftade till nöje och förströelse och därmed inte utgjorde idrottslig verksamhet. Inte heller inträde till en anläggning för lek, sport och rörelse riktad till barn och ungdomar, där det fanns en utbildad instruktör vid var och en av 36 stationer, utgjorde enligt HFD idrottslig verksamhet. Däremot ansåg HFD att tillträde till en trampolinpark främst syftade till att ge besökarna möjlighet att utöva sport och fysisk träning och därmed utgjorde idrottslig verksamhet. Även tillträde till en paintballanläggning har av HFD ansetts utgöra idrottslig verksamhet.

Skatteverket uttalar i sin rättsliga vägledning att man delar SRN:s bedömning att tillhandahållandet av klätterbanor utgör idrottslig verksamhet och att bolagets tillhandahållande därmed ska beskattas med en momssats om 6 procent.

Har du frågor om momssatser eller annars gällande beskattningsunderlaget för moms? Tveka inte att höra av dig till vår momsgrupp!

Klara Modin, skattejurist Mazars

Förhandsbesked