Tillhandahållande av co-location tjänster är momspliktigt

I det aktuella fallet drev bolaget flera datacenter och tillhandahöll tjänster där konnektivitet, flexibel kapacitet och tillgång till tjänster direkt i datacentret ingick. För att få tillgång till tjänsterna krävdes att kunden hade sin IT-utrustning i datacentret. Kunderna hade en exklusiv rätt att disponera ett visst låsbart utrymme för utrustningen.

Frågan i målet var om de aktuella co-locationtjänsterna ska undantas skatteplikt såsom upplåtelse av fastighet.

Inledningsvis konstaterar HFD att tillhandahållandet ska ses som ett enda tillhandahållande.

Vidare konstaterades att bolaget tillhandahöll högt specialiserade co-locationtjänster. Enligt HFD:s mening var det tillgången till konnektivitet som kunderna huvudsakligen fick anses efterfråga. Att kunderna även fick en exklusiv rätt att nyttja ett begränsat utrymme ansågs vara av underordnad betydelse för bedömningen.

Tillhandahållandet var därför skattepliktigt i sin helhet.

Åse Frennberg, Skattejurist

Kommentar

EU-domstolen har definierat begreppet uthyrning av fast egendom som rätten att mot betalning och för avtalad tidsperiod nyttja fast egendom och förhindra att någon annan utövar en sådan rätt. Begreppet ska tolkas restriktivt och i princip endast omfatta passiva upplåtelser som inte skapar något betydande mervärde. Endast under mycket speciella omständigheter ska det omfatta verksamhet som även innebär att andra kommersiella åtgärder utförs.

Den svenska tolkningen har tidigare varit att co-location är en helt undantagen tjänst eftersom det är fastighetsupplåtelsen som ansetts vara det huvudsakliga momentet i tillhandahållandet.

HFD:s dom innebär alltså en avsevärd förändring av gällande rätt och är ett bevis på att domstolen följer rättsutvecklingen inom EU. Under sommaren 2020 har EU-domstolen nämligen lämnat förhandsavgörande i ett snarlikt mål från Finland, och då uttalat att datacentertjänster inte utgör sådan uthyrning av fast egendom som träffas av undantaget för upplåtelse av fast egendom.

Denna utveckling är mycket glädjande med tanke på att den som tillhandahåller sådana tjänster härigenom får rätt till avdrag för ingående moms på sina kostnader vid t.ex. uppförande och drift av anläggningarna. Momsen behöver med det nya synsättet inte bli inbakad i priset för tjänsterna, och köparen får moms på fakturan som kan läggas till grund för avdrag i dennes momsdeklaration.

En annan positiv effekt av att co-location inte längre ska betraktas som en fastighetsanknuten tjänst är att utländska kunder normalt bör kunna faktureras med omvänd betalningsskyldighet (”reverse charge”) enligt huvudregeln för tjänster B2B. Därmed kommer momsen varken att påverka säljarens eller köparens likviditet och den senare behöver inte heller begära återbetalning av någon svensk moms efteråt. En sådan hantering har länge gällt i andra EU-länder, vilket gjort att svenska företag missgynnats i förhållande till sina utländska konkurrenter.

Verksamhetsutövare i branschen rekommenderas att analysera sin situation och säkerställa en korrekt momshantering utifrån det nya rättsläget. Kanske är det rentav möjligt att få avdrag för moms som man tidigare inte dragit av?

Det kan slutligen nämnas att HFD samma dag meddelade dom i ett annat mål där upplåtelse av arbetsplatser i kontorsgemenskap bedömdes vara fullt momspliktiga baserat på samma slags resonemang. Vi tycker oss kunna skönja en tydlig trend i praxis att fler och fler sammansatta tillhandahållanden anses vara fullt skattepliktiga helheter. Detta är välkommet eftersom undantag enligt vår erfarenhet oftast medför ökad administration samt att momsen blir en kostnad i fullt skattepliktiga verksamheter. Detta är förstås något som så långt som möjligt bör undvikas i momssystemet.

Vid frågor om hur denna dom påverkar er eller era kunder, hör gärna av er för en diskussion!

Johan Östholm

Länk till domen:

Högsta förvaltningsdomstolens dom 2021-02-04 i mål nr 5829-19