Skattemässig behandling av dricks

Den som ger ut ersättning för arbete i Sverige ska betala arbetsgivaravgifter. När det gäller drickspengar som restauranggäster betalar frivilligt till restaurangpersonalen uppkommer frågan om vem som ska anses vara utgivare av ersättningen – gästen eller restaurangföretaget? Detta har betydelse vid bedömningen av vem som ska betala arbetsgivaravgifter för dricksen.

Skatteverket har tidigare behandlat frågan om dricks i ett ställningstagande från 2016 (Dnr 131 184388-16/111) och då menat att alla betalningar som företag får från kunder utgör intäkter i företaget såvida inte något annat visas. Skatteverket menar att när dricks betalas med kontokort, ska företaget ses som utbetalare om inte vissa förutsättningar är uppfyllda.

För att den extra kortbetalning inte ska ses som en intäkt i företaget och lön för de anställda, krävs enligt Skatteverket att företaget såväl praktiskt som bokföringsmässigt behandlar transaktionen som en skuld till personalen, samt att företaget har underlag som visar hur denna skuld reglerats på individnivå. Om företaget exempelvis tillåter att personalen tar ett belopp direkt från kassan, som motsvarar dricksbeloppet som betalats med kontokort, ska förändringen av växelkassan registreras i kassaregistret. Det ska även finnas underlag i företagets bokföring som visar skuldens uppkomst och hur den reglerats. 

I det aktuella målet har Kammarrätten gjort bedömningen att det är kunden som ska anses som utgivare av ersättningen och personalen som ska anses ha förfogat över den, trots att betalning skett med kontokort och bolaget inte bokföringsmässigt hanterat transaktionen i enligt med skatteverkets krav.

Kammarrätten gjorde vidare bedömningen att det är Skatteverk som ska göra sannolikt att bolaget förfogat över dricksen på ett sådant sätt att den ska bedömas som en intäkt för företaget. Kammarrätten ansåg inte att det förelåg några omständigheter som talar för att bolaget påverkat fördelningen av dricks mellan de anställda eller på annat sätt förfogat över den. Beloppet är inte en intäkt i företaget och ska inte läggas till grund för arbetsgivaravgifter och skatteavdrag.

Agnes Sylvan Ly, skattejurist

Mazars kommentar

Skatteverket har i ett flertal ställningstaganden beskrivit sin syn på den skattemässiga behandlingen av dricks. I ställningstagandet har lagts vikt vid att den extra kortbetalningen bokföringsmässigt ska hanteras som en skuld till den anställde samt att det ska finnas underlag som visar hur skulden till respektive anställd hanterats. Det vi kan se från det nu aktuella målet är att även den praktiska hanteringen är av betydelse vid bedömningen.   

Domen har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen och vi hoppas att prövningstillstånd kommer att meddelas.

Har du frågor om det vi skrivit så är du välkommen att kontakta oss på Mazars.

Anders Fridlund, skattejurist och partner

länk till domen och skatteverkets kommentar