Rapporteringsskyldighet för inkomstskattehantering

Syfte med lagförslaget

I propositionen anges att en landspecifik skatterapportering som är tillgänglig för allmänheten anses vara ett viktigt verktyg för att öka företagens transparens och förbättra den offentliga granskningen. Regeringen anser att parallellt med arbetet mot aggressiv skatteplanering är det nödvändigt att förbättra den offentliga granskningen av den bolagsskatt som tas ut på multinationella företag för att inte välfärden ska bli lidande. Det anses även vara av intresse i den egenskap att ett offentligt rapporteringsverktyg kommer främja en mer informerad offentlig debatt, i synnerhet om hur uppfyllelsen av den skattskyldige påverkar realekonomin. Införlivandet av direktivet kommer fastställa gemensamma regler om transparens i fråga om bolagsskatt vilket anses kommer tjäna det allmänna ekonomiska intresset.

Berörda företag  

De företag som kommer behöva rapportera är aktiebolag och handelsbolag som omsätter mer än 8 miljarder kronor under vart och ett av de senaste två räkenskapsåren. Detta gäller även företag som inte tillhör någon koncern men har ett fast driftställe i minst en annan stat eller skattejurisdiktion än Sverige.

För företag som ingår i koncerner gäller samma krav på omsättning om 8 miljarder kronor, där kan moderföretag och även dotterföretag samt filialer bli rapporteringsskyldiga. I vissa situationer faller det på dotterbolag eller filialer att upprätta en inkomstskatterapport, bl.a. om det yttersta moderföretaget hör hemma utanför EES området.

Det finns även vissa undantag från skyldigheten att rapportera för vissa kreditinstitut, värdepappersbolag och finansiella holdingföretag.

Inkomstrapportens innehåll och offentliggörande samt konsekvenser för underlåtande att offentliggöra

En inkomstskatterapport ska innehålla en mängd uppgifter varav de viktigaste är:

• vilka företag som ingår i koncernen,
• en kort beskrivning av företagets verksamhet,
• antalet anställda,
• intäkter,
• vinst eller förlust före inkomstskatt,
• årets ackumulerade inkomstskatt,
• betald inkomstskatt och
• ackumulerade vinstmedel.  

Rapporten ska lämnas in till Bolagsverket senast året efter räkenskapsårets utgång. Det föreligger även en skyldighet att hålla rapporten tillgänglig för allmänheten kostnadsfritt på företagets hemsida senast ett år efter räkenskapsårets utgång och under minst fem år.

I de fall då företag inte ger in en inkomstskatterapport enligt den nya föreslagna lagen får Bolagsverket förelägga att skyldigheten fullgörs. Föreläggandet får förenas med vite. Lagförslaget innebär även en möjlighet till tillfälligt utelämnande av uppgifter från inkomstskatterapporten. Viktigt att notera är att undantaget enbart är tillfälligt. Det berörda företaget kan alltså enbart erhålla uppskov med uppgifterna som skulle kunna allvarligt skada marknadspositionen om de offentliggjordes. När företag tillämpar det tillfälliga utelämnandet av uppgifter ska skälen för utelämnandet framkomma i rapporten. Uppskovet innebär att uppgiften som utelämnats ska offentliggöras i en annan inkomstskatterapport senast fem år efter utelämnandet.

Koppling till land-för-land-rapport

Den nya förslagna lagen om offentliggörande av inkomstuppgifter liknar i stora delar kravet på den land-för-land-rapport som stora koncernen ska upprätta i enlighet med nuvarande lagstiftning. I huvudsak innebär land-för-land-rapporteringen att multinationella koncerner med intäkter om minst 7 miljarder kronor är skyldiga att lämna en land-för-land-rapport till Skatteverket. Till skillnad från inkomstskatterapporten ska land-för-land-rapporten inte offentliggöras trots att rapporterna innehåller, i stort sett, samma uppgifter.  

De föreslagna reglerna om inkomstskatterapporten är den senaste i mängden av regler som ökar den administrativa komplexiteten för stora koncerner. De många liknelserna mellan land-för-land-rapporten och inkomstskatterapporten mildrar dock den administrativa bördan något eftersom rapporterna är överlappande i många delar. Trots detta måste de berörda företagen anpassa rutiner och hantera eventuella risker som kan uppstå för att förhålla sig till de nya reglerna. Offentliggörande av bolags inkomstskattehantering är något helt nytt och det är svårt att överblicka vilka risker eller konsekvenser som rapporteringen kan medföra. Det ska bli intressant att se hur de stora koncernerna hanterar inkomstskatterapporteringen och huruvida rapporteringen får positivt eller negativt utslag på företagens goodwill.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 22 juni 2023 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 maj 2024.

Har du eller din organisation frågor kring hur den nya lagen kan komma att påverka ditt företag är du varmt välkommen att kontakta oss på Mazars.

Artikeln publicerad i Mazars nyhetsbrev juni 2023