Har du koll på vad som gäller för deklarationen för 2021?

Deklaration för privatpersoner

När får du din deklaration och när kan du deklarera?

Om du hade en digital brevlåda den 24 februari 2022 så skickades din deklaration ut digitalt till dig. I samband med utskicken upptäckte Skatteverket att det uppkommit ett fel i skatteberäkningen för vissa personer. Felet berörde endast en del av dem som fick sin deklaration den 3 mars på morgonen. Alla som fick sin deklaration den 3 mars på morgonen ska ha fått ett nytt utskick, även den som inte berördes av felet. Det är därför viktigt att du stämmer av den preliminära inkomstdeklarationen så att det är rätt information och siffror i deklarationen.

Om du inte har en digital brevlåda får du din deklaration med posten mellan den 15 mars och den 15 april. Du kan deklarera från den 15 mars och sista dagen att lämna in din deklaration är den 2 maj.

Var du delägare i ett fåmansföretag vid ingången av inkomstår 2021?

Du som ägde andelar i ett fåmansföretag vid ingången av inkomstår 2021, och varit verksam i betydande omfattning i företaget, beskattas enligt de s.k. 3:12-reglerna då dina andelar anses utgöra s.k. kvalificerade andelar. Reglerna innebär i korthet att utdelning och kapitalvinst som ryms inom ett s.k. gränsbelopp beskattas med endast 20 % i inkomstslaget kapital. Inkomst överstigande gränsbeloppet beskattas helt eller delvis i inkomstslaget tjänst (med en högsta marginalskatt på ca 55 %). Andelar som inte anses kvalificerade utgör istället s.k. okvalificerade andelar varpå skatten på utdelning och kapitalvinst istället uppgår till 25% utan beaktande av gränsbelopp.

Gränsbeloppet beräknas antigen enligt förenklingsregeln (även kallad schablonregeln) eller huvudregeln. Om du som delägare beräknar ditt gränsbelopp enligt huvudregeln har du, om vissa villkor är uppfyllda, rätt att tillgodoräkna dig ett s.k. lönebaserat utrymme. Det lönebaserade utrymmet grundar sig på kontant utbetalda bruttolöner i bolaget och dess dotterbolag under 2020. Dock ska statliga lönebidrag inte ingå i beräkningen och därför är det viktigt att du som delägare stämmer av om bolaget/bolagen har erhållit några lönebidrag i samband med de olika stödpaketen för Covid-19.

Om du till exempel har tagit emot en utdelning eller avyttrat andelar från ditt fåmansföretag under 2021 vari du varit verksam i betydande omfattning ska du redovisa dessa händelser på en K10-bilaga.

Avdrag i samband med Covid-19

Har du köpt in möbler eller annan kontorsutrustning för att kunna jobba hemma har du som regel inte rätt till avdrag, även om utrustningen används enbart för ditt jobb. Om någon del av utrustningen uppfyller kraven för arbetsredskap, dvs. att det ska vara särskild utrustning i form av maskiner, instrument, verktyg m.m. som varit nödvändiga för tjänsten kan avdrag medges, kostnaden ska dock kunna styrkas med specificerat kvitto. Tänk på att det inte är möjligt att få avdrag för möbler etc. som finns i bostadsutrymmet, även om de delvis används i tjänsten och att det finns en avdragsbegränsning som innebär att du får avdrag bara med den del av din kostnad som överstiger 5 000 kronor.

Resor till och från arbetet

Reglerna för avdrag för resor till och från jobbet är inte ändrade på grund av pandemin. För att göra avdrag för resor till och från arbetet måste följande villkor vara uppfyllda:

• Avståndet mellan din bostad och din arbetsplats måste vara minst fem kilometer.
• Tidsvinsten jämfört med att resa med kollektivtrafik måste vara minst två timmar.

Kom även ihåg att du bara få avdrag för den del av dina utgifter som överstiger 11 000 kronor.

Deklaration för aktiebolag

När får bolaget deklarationen och när ska deklarationen lämnas in?

Skatteverket har nu börjat skicka ut inkomstdeklarationer för aktiebolag med bokslut september – december 2021. Om ett aktiebolag lämnar in deklarationen på papper är sista dagen att lämna in deklarationen den 1 juli men om aktiebolaget lämnar in deklarationen elektroniskt är sista dagen den 1 augusti.

Ersättningar i samband med Covid-19

Omställningsstödet ska tas upp som intäkt om stödet avser avdragsgilla utgifter. Intäkten ska tas upp i sin helhet det beskattningsår beslutet fattas om omställningsstöd och redovisas som en övrig rörelseintäkt i ruta 3.4 i deklarationen.

Om det är så att omställningsstöden avser kostnader för en period under det föregående beskattningsåret finns det en möjlighet att ta upp omställningsstödet som en intäkt redan under det föregående beskattningsåret istället för när beslut fattas. Vänligen notera att det är frivilligt för aktiebolag att tillämpa bestämmelsen om att ta upp stödet tidigare.

Har ni koll på hur N9-bilagan ska upprättas och i så fall hur den ska fyllas i?

Den 1 januari 2019 trädde nya regler i kraft avseende hur stort avdrag för räntekostnader som juridiska person eller handelsbolag har rätt till. En begränsning av avdragsrätten kan vara aktuell om bolaget har ett s.k. negativt räntenetto. Ett bolag har ett negativt räntenetto om de ränteutgifter som bolaget ska dra av överstiger ränteinkomsterna som ska tas upp.

Enligt huvudregeln (även kallad EBITDA-regeln) har bolaget rätt att göra avdrag för deras negativa räntenetto med ett belopp som motsvarar 30 % av det skattemässigt EBITDA, s.k. avdragsutrymmet. Bolaget får högst göra avdrag för negativt räntenetto som ryms inom avdragsutrymmet. Överstiger det negativa räntenettot avdragsutrymmet ska det hanteras som en ej avdragsgill kostnad i de skattemässiga justeringarna i deklarationen. Det finns även en förenklingsregel som innebär att bolaget får fullt avdrag för sitt negativa räntenetto under förutsättning att det totala negativa räntenettot för hela intressegemenskapen understiger 5 miljoner kronor.

Ett bolag som gör avdrag för ett negativt räntenetto enligt huvudregeln ska upprätta en N9-bilaga i samband med deklaration. Detsamma gäller bolag som utnyttjar möjligheten att göra avdrag för kvarstående negativa räntenetton från tidigare år. Även ett bolag som gör avdrag för ett negativt räntenetto som har uppkommit hos ett annat koncernföretag eller överför ett negativt räntenetto till ett annat koncernföretag (s.k. koncernutjämning) ska lämna en N9-bilaga.

Om ett bolag tillämpar förenklingsregeln ska en N9-bilaga lämnas endast om bolaget ingår i en intressegemenskap eller om bolagets negativa räntenetto överstiger 5 miljoner kronor.

När det gäller deklarationen för privatpersoner kan det vara många delar att hålla reda på. Det är viktigt att stämma av att de förtryckta beloppen i deklarationen är korrekta.

Även när det gäller deklarationen för aktiebolag kan det finnas många frågetecken. Sedan de nya ränteavdragsreglerna trädde i kraft har vi noterat att Skatteverket skickat ut förfrågningar till bolag som inte inkommit med en N9-bilaga. Om ett bolag inte lämnar in en N9-bilaga trots att de är skyldiga att göra så kan Skatteverket besluta att ta ut skattetillägg om vissa villkor är uppfyllda. Det är därför viktigt att säkerställa om ett bolag är skyldiga att lämna en N9-bilaga eller inte.

Om ni har frågor eller funderingar kring den privata deklaration eller deklarationen för bolag är ni varmt välkommen att höra av er till oss på Mazars.

Per Katz, Skattejurist       

Maria Wettersten, Skattejurist