Ett steg närmare ett nytt Öresundsavtal

Frågan om ett nytt Öresundsavtal har diskuterats mellan länderna i många år utan att någon överenskommelse har nåtts. När ändringarna nu till slut föreslås görs det framför allt för att anpassa avtalet till nya arbetssätt i och med att arbete hemifrån blivit allt vanligare, men Sverige har även fått gehör för sitt krav på att utvidga basen för skatteutjämningssystemet mellan länderna.

Öresundsavtalet utvidgar den normala arbetsstatens beskattningsrätt genom att allt arbete i vissa fall anses vara utfört i den stat där personen vanligtvis arbetar. För detta krävs att minst hälften av arbetstiden utförs där, även om visst arbete utförts från den anställdes hem i det andra landet. Ett system för ömsesidig kompensation mellan länderna kompenserar för det skattebortfall som drabbar bosättningskommunerna när beskattning av gränspendlare bara sker i den normala arbetsstaten.

Det nya Öresundsavtalet innehåller i huvudsak följande ändringar:

• Bedömningen av om en anställd uppfyller Öresundsavtalet genom att arbeta minst 50 % av arbetet i det land där arbetsgivaren finns ska fortsättningsvis göras under en tolvmånadersperiod i stället för som i nuläget en tremånadersperiod.
• Även offentligt anställda kommer att omfattas av avtalet.
• Arbetsgivare som har en anställd som bor i det andra landet kommer inte att vara skyldiga att göra skatteavdrag i detta andra land så länge den anställde uppfyller villkoren i Öresundsavtalet. Detta innebär att danska arbetsgivare inte längre behöver få ett jämkningsbeslut från Skatteverket för att slippa registrera sig som arbetsgivare i Sverige och göra skatteavdrag här för svenska pendlare.

En fråga som hör ihop med den nya skatteuppgörelsen, men som inte fått lika stor uppmärksamhet är att Beskæftigelsesministeriet och Försäkringskassan den 25 april 2024 ingått en överenskommelse om socialförsäkringstillhöringehet. Gränspendlingssituationer aktualiserar nämligen, utöver skattefrågor, även frågor om var den anställde ska vara socialförsäkrad. Huvudregeln är att en person enligt EU-rätten är socialförsäkrad i arbetslandet, om han eller hon inte arbetar 25 % eller mer i sitt bosättningsland. Detta innebär att en anställd som bor i Danmark, men jobbar i Sverige ska vara socialförsäkrad i Danmark om han eller hon jobbar hemifrån minst 25 % av tiden.

Öresundsöverenskommelsen om socialförsäkring mellan Försäkringskassan och danska Beskæftigelseministeriet erbjuder emellertid en möjlighet att ansöka om dispens från huvudregeln om man arbetar mer än 25 % men mindre än 50 % från bosättningslandet. Sedan den 1 maj i år gäller således den nya överenskommelse enligt vilken bedömningen av om arbetskravet är uppfyllt görs på tolvmånadersbasis även avseende socialförsäkringen.

För personer som bor i Danmark och arbetar på den svenska sidan av sundet har socialförsäkrings-tillhörigheten även betydelse i beskattningshänseende. Det beror på att Danmark inte undantar lön som beskattas i Sverige från dansk beskattning i de fall personen i fråga omfattas av dansk socialförsäkring. Detta innebär att den effektiva skatten blir betydligt högre än om personen bara hade betalat svensk s.k. SINK-skatt (skatt för utomlands bosatta) på 25 %.  

Att bedömningen av om en arbetstagare arbetat minst 50 % i den normala arbetsstaten görs under en löpande tolvmånadersperiod i stället för en tremånadersperiod ger arbetstagarna större flexibilitet. Det blir t.ex. möjligt att arbeta hemifrån mer omfattande under kortare perioder utan att riskera att falla ur Öresundsavtalet.

Samtidigt ställer avtalet fortsättningsvis stora krav på både anställda och arbetsgivare. Anställda behöver föra kalender över sina arbetsdagar i respektive land, och det kan – även om tekniska hjälpmedel används – vara svårt att överblicka om man uppfyller avtalet eller inte. Anställda behöver också ha koll på vad som gäller vid semester, sjukfrånvaro och annan ledighet.

För arbetsgivare är det viktigt att känna till att en gränspendlares hemarbete kan medföra en skyldighet att registrera sig och betala socialavgifter i det andra landet. Danska arbetsgivare får i så fall betala svenska arbetsgivaravgifter baserat på en lön som är bestämd utifrån att den anställde själv ska svara för sina socialavgifter i Danmark.

Det ska också påpekas att Danmark anser att en anställd som är bor och är socialförsäkrad i Danmark inte undantas från dansk skatt, vilket innebär att Öresundsavtalet sätts ur spel för anställda som arbetar i Sverige men är socialförsäkrade i Danmark. Danmark beskattar då hela lönen med avräkning för svensk skatt, vilket medför att den anställde inte kan dra nytta av den förmånliga så kallade SINK-skatten för utomlands bosatta. Detta, tillsammans med den ökade administrativa bördan för den svenska arbetsgivaren om anställda omfattas av andra länders socialförsäkringssystem, gör att det kan finnas starka skäl även för svenska arbetsgivare att vilja se till så att också danska arbetstagare omfattas av svensk socialförsäkring.

Gällande pensionsavgifter innebär det nya avtalet dessvärre ingen lösning på frågan om ömsesidigt erkännande, något som många arbetsgivare har efterfrågat. Detta betyder att det även fortsättningsvis är förknippat med stora svårigheter för arbetsgivare att göra avdrag för pensionskostnader i det andra landet.

Har du anställda som gränspendlar eller vill du veta mer om skatt- och socialförsäkringsfrågor i samband med pendling mellan Danmark och Sverige? Tveka inte att kontakta oss.

Artikeln publicerad i Mazars nyhetsbrev November 2024