BREXIT - moms, tull och det nya migrationssystemet

Brexit innebär att Storbritannien lämnar EU. En övergångsperiod trädde i kraft den 1 februari 2020 och pågår till och med den 31 december 2020. Efter övergångsperiodens slut den 31 december 2020 är Storbritannien ett land utanför EU. Det kommer att påverka bl. a. de företag som verkar i och handlar med Storbritannien samt privatpersoner som vill resa till och från Storbritannien. 

De företag som verkar i Storbritannien kommer att påverkas bl. a. av hur Storbritanniens skattesystem är utformat och om de brittiska skattereglerna och befintliga dubbelbeskattningsavtal är anpassade till det faktum att EU direktiv såsom moder-/dotterbolagsdirektivet, EU:s ränte- och royaltydirektiv eller mervärdesskattedirektivet inte längre kommer att vara en del av brittisk rätt.  

Även tullfrågornas komplexitet kommer att öka och kräva mer administration av de företag som handlar med företag i Storbritannien. 

Nedan följer en redogörelse för de förändringar som är tämligen klarlagda. Dessa avser moms, tull och det nya migrationssystemet som införs för privatpersoner som avser att arbeta eller bosätta sig i Storbritannien. 

Efter övergångsperiodens slut kommer Storbritannien anses som ett s.k. tredje land, vilket innebär att försäljning av varor till Storbritannien betraktas som export och inköp av varor från Storbritannien betraktas som import.  

Vid försäljning och köp av tjänster ska Storbritannien ses som ett land utanför EU. 

I samband med utträdesavtalet har ett särskilt protokoll upprättats för att bevara och skydda samarbetet mellan Storbritannien, Nordirland och Irland. Detta protokoll är tänkt att börja gälla efter övergångsperiodens slut. Enligt detta ska Nordirland ses som ett EU-land, dvs handel mellan beskattningsbara personer med varor som transporteras till eller från Nordirland ska fortsatt behandlas som försäljningar och förvärv inom EU. 

Att Storbritannien inte längre anses vara ett medlemsland får sammanfattningsvis följande momskonsekvenser vid handel med varor.  

• Köp och försäljning till brittiska bolag betraktas som import och export (dvs inte som EU-handel) och ska redovisas som sådana transaktioner i momsdeklarationen.  
• Det blir inte längre möjligt att kontrollera momsregistreringsnummer för beskattningsbara personer i Storbritannien i VIES (VAT Information Exchange System) efter den 31 december 2020. 
• Försäljningar av varor och tjänster till företag i Storbritannien samt överföringar av varor till Storbritannien har hittills redovisats i periodisk sammanställning. Efter övergångsperiodens utgång ska redovisning av dessa transaktioner inte längre ske i periodisk sammanställning (gäller dock inte handel med Nordirland). För sådana transaktioner som äger rum före övergångsperiodens utgång och transaktioner som påbörjas innan övergångsperiodens utgång och avslutas efter, ska periodisk sammanställning lämnas senast för den redovisningsperiod (månad eller kvartal) som omfattar december 2020.  

• Reglerna om distansförsäljning till privatpersoner blir inte längre tillämpliga vid försäljning av varor till privatpersoner i Storbritannien.  

När en vara transporteras från Sverige eller ett annat EU-land före övergångsperiodens slut men avslutas i Storbritannien efter övergångsperiodens slut ska Storbritannien ändå behandlas som ett EU-land för den transaktionen. Transaktionen ska alltså hanteras som en unionsintern försäljning och inte som export. 

Motsvarande gäller om en vara transporteras från Storbritannien före övergångsperiodens slut men avslutas i Sverige efter övergångsperiodens slut. Transaktionen ska i så fall alltså beskattas som ett unionsinternt förvärv och inte som import.  

Vad vi skriver ovan gäller även vid överföring av varor samt vid  distanshandel till privatpersoner. 

Vid handel av tjänster ska bl. a. följande beaktas:

• Redovisning av försäljning av tjänster till företag i Storbritannien (inklusive Nordirland) ska inte längre ske i en periodisk sammanställning. 

• Den som säljer telekommunikationstjänster, sändningstjänster eller elektroniska tjänster till privatpersoner i Storbritannien kommer inte att kunna använda MOSS (Mini One Stop Shop) för att deklarera och betala moms som ska betalas i Storbritannien efter övergångsperiodens utgång. Säljaren ska istället följa de regler som är tillämpliga i Storbritannien, vilka kan innebära att säljaren sannolikt behöver momsregistrera sig i Storbritannien. 
• Reglerna för vinstmarginalbeskattning kommer inte längre vara tillämpliga, eftersom dessa regler kräver en leverans inom EU.   

Svenska företag (beskattningsbara personer) gör ibland inköp för sin verksamhet i andra länder. Det kan t ex vara fråga om bränsle vid en transport på väg genom Europa eller en hotellövernattning vid en affärsresa.  

För att få den utländska momsen återbetalt finns inom EU ett elektroniskt ansökningsförfarande som ska användas. Svenska företag använder e- tjänsten "Momsåterbetalning inom EU" för att ansöka om återbetalning av moms hos en myndighet i ett annat EU-land.  Denna ordning kommer inte gälla för inköp gjorda i Storbritannien efter den 31 december 2020, vilket sannolikt innebär att den som vill ha brittisk moms återbetald ska ansöka om detta hos den brittiska skattemyndigheten.  Särskilda bestämmelser kommer dock att finnas för att återfå moms betalad på Nordirland. 

Tull  

I det fall EU och Storbritannien inte kan förhandla fram ett frihandelsavtal kommer tullar att införas på vissa varor. De gäller såväl export till som import från Storbritannien från och med den 1 januari 2021.    

Handeln fortsätter precis som vanligt till och med den 31 december 2020. 

Unionsvaror som transporteras mellan Storbritannien och EU behandlas som unionsvaror om det finns ett transportdokument som styrker att transporten påbörjades senast den 31 december 2020. Det innebär alltså att unionsvaror som passerar gränsen mellan Storbritannien och EU efter övergångsperiodens slut inte blir föremål för tullhantering om man genom transportdokumentet kan styrka att transporten påbörjades senast den 31 december 2020. Det är EU:s tidszon som gäller, det vill säga klockan 23.00 i Storbritannien och klockan 00.00 i Sverige. 

Även om det råder osäkerhet om vilka tullformaliteter som kommer att gälla bör svenska företag som handlar med Storbritannien ansöka hos Tullverket om ett s.k. EORI- nummer (Economic Operator Registration and Identification), vilket används vid export och import. Vissa företag med verksamhet i Storbritannien kan behöva ansöka om Eori - nummer i Storbritannien. 

Privatpersoner  

Poängbaserat migrationssystem i Storbritannien från 1 januari 2021  

Storbritannien har tagit fram ett nytt poängbaserat migrationssystem för den som vill bosätta sig i och arbeta i Storbritannien. 

Det nya migrationssystemet är kompetensbaserat och tanken är att de som vill bosätta sig och arbeta i Storbritannien ska bidra positivt till Storbritanniens ekonomi. 

Det nya migrationssystemet gäller inte för: 

• EU-medborgare som bosätter sig i Storbritannien senast 31 december 2020 (om ansökan för EU Settlement Scheme görs senast den 30 juni 2021) 
• Medborgare från EU, EEA och Schweiz som besöker Storbritannien i upp till 6 månader (dessa får ej arbeta eller ansöka om bidrag under vistelsen) 
• Irländska medborgare 

Det vanligaste visumet kommer att vara ett kompetensbaserat arbetsvisum baserat på poäng. För att uppfylla kraven och få detta visum behöver den sökande samla minst 70 poäng baserat på lön, typ av kompetens och utbildning. Vidare krävs det att den sökande kan prata engelska. 

Nedan följer exempel på en person som uppfyller kraven för det arbetsbaserade visumet:  

• Mottagit ett erbjudande om arbete från en godkänd arbetsgivare (20 poäng) 
• Genomfört en utbildning som krävs för jobbet som är minst på en RQF3-nivå, motsvarande bra gymnasiebetyg i Sverige (20 poäng) 
• Engelsktalande (10 poäng) 
• Årlig lön om minst £25 600 (20 poäng) – kan variera om man exempelvis jobbar inom sjukvården eller är forskare 

För den som inte uppfyller kraven ovan, t. ex. inte har mottagit ett erbjudande om arbete, har möjlighet att ansöka om ett så kallat Global Talent Scheme. Detta visum kan t ex då sökas av den som p.g.a. exempelvis ålder och arbetserfarenhet anses vara högt kvalificerad inom något av följande områden: vetenskap, teknologi, ingenjörsvetenskap eller matematik.  

Vill man som student bosätta sig i Storbritannien måste man ha blivit accepterad för ett program på universitet (eller liknande), kunna prata, skriva och förstå engelska samt ha tillräckligt med likvida medel för att betala för utbildning och sin egen vistelse under studietiden. 

Övriga exempel på visum som går att söka som ställer flera olika krav: 

• Företagsintern förflyttning 
• 2-årig rörelsefrihet för resa och arbete i Storbritannien om man är ung (18–30 år) 
• Sport-visum 

• Kultur-visum för upp till 12-månader 
• Välgörenhetsvisum för arbete i upp till 12 månader 
• Visum om man är religiöst engagerad högt upp i en organisation 
• Visum för regeringsarbete 
• Familje-visum om man har släkt som är medborgare i ett land tillhörande samväldet. (Commonwealth) 

Britterna meddelade tidigare att den 15 oktober var sista dag för att komma överens med EU om vilka villkor som ska gälla efter övergångsperioden. Den 21 oktober meddelade dock Storbritanniens chefsförhandlare, David Frost, att förhandlingarna med EU och EU:s chefsförhandlare Michael Barnier fortsätter. 

Det återstår således att se om parterna på den korta tid som återstår kan komma överens och om det kommer att finnas ett frihandelsavtal den 1 januari 2021. 

Vi på Mazars i Sverige jobbar nära våra kollegor i Storbritannien och följer utvecklingen och konsekvenserna av Brexit.  

Har du frågor hur Brexit kommer att påverka ditt företag är du välkommen att kontakta oss på Mazars. 

Nina Berglund, skattekonsult Mazars i Stockholm. Ibrahim Shaalan (praktikant) Mazars i Malmö. Fredrik Rosén, skattejurist och momsspecialist Mazars i Malmö.

Publicerad i Mazars nyhetsbrev Okt/Nov 2020.

Tillbaka till Innehållsförteckningen